Stor fuktskandal i byggbranschen

Skandalen med putsad frigolit utan luftspalt, den så kallade enstegsmetoden, växer. Hur många husägare som drabbats i Sverige är det ingen som vet. Men risken för fuktproblem finns i minst 25 000 bostäder som byggts de senaste tio åren.

– Jag vill egentligen inte spekulera. Men NCC har byggt 5 000. Säg att det finns ytterligare fyra stora aktörer i branschen och många mindre företag. Alla har använt samma teknik, säger Kenneth Sandin, docent i byggnadsteknik vid Lunds universitet.

Mätningar visar att nästan samtliga 500 hus (byggda enligt enstegsmetoden) som hittills har undersökts i landet är fuktskadade. I området Gåshaga strand på Lidingö, Stockholm, måste Skanska bygga om 66 exklusiva villor. I Göteborg har nya hus längs Norra älvstranden möglat.

Värst drabbat är Annehemsområdet i Lund. 175 hus som NCC byggde mellan 2003 och 2007 är fuktskadade. Först skyllde NCC på att byggarbetare slarvat och hävdade att enstegsmetoden i sig är tillförlitlig.

Men nu betalar företaget reparationsarbetet som beräknas ta minst två år att genomföra och kosta mellan 400 000 och 600 000 kronor per hus. Samtidigt inför NCC tio års garanti på putsade fasader. Processen följs med spänning av branschen eftersom NCC är det första byggföretag som erkänner att en mindre tillförlitlig metod använts.

Ingemar Samuelsson, doktor i teknologi, arbetar på Sveriges tekniska forskningsinstitut. Han har under lång tid varnat för enstegsmetoden. Nu ingår han i en expertgrupp som NCC bildat. Målet är att begränsa skadorna på husen och mildra ägarnas ekonomiska förlust.

Inte heller Ingemar Samuelsson vill spekulera om hur många hus som kan vara felkonstruerade.

– Men vi driver flera pågående undersökningar och dem är jag förhindrad att berätta om.

Han nämner som jämförelse det hittills kostsammaste bygghaveriet i Sverige – flytspacklet på 1980-talet.

– Jag misstänker att det här blir större. Det handlar trots allt om nästan alla hus som byggts sedan slutet av 1990-talet.

Det är svårt att klarlägga om ett hus är oskadat eller fuktpåverkat. Även om mätningar inte visar något kan mögel finnas i väggarna eller utvecklas på sikt.

Trots detta används byggmetoden fortfarande.

– Jag vill inte hänga ut någon. Men låt oss säga att det finns en tröghet i systemet. Flera företag fortsätter som om ingenting hänt, eller övergår till mineralull som är något bättre men fortfarande osäkert, säger Ingemar Samuelsson.

Han tror inte att enstegsmetoden skulle vara tillåten att införa i dag.

Kjell Andersson är överläkare på Arbets- och miljömedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro och ingår också i NCC:s expertgrupp. Enligt honom finns det inget som tyder på att någon har blivit sjuk av att bo i de fuktskadade husen.

– Men sådant är oerhört svårt att bedöma. Mitt råd är enkelt: Vistas så mycket som möjligt utomhus och besiktiga ditt hus om det är i riskzonen.

Ulrika Lindmark, regionchef vid NCC Region Syd, tycker att kritiken mot NCC är orättvis.

– Alla andra bygger på samma sätt. Vi är de enda som har tagit ansvar och stoppat byggen med putsad frigolit, säger hon.

Enligt Filip Bjurström, regionchef vid NCC Stockholm, bygger inte NCC nya hus av putsad frigolit. I stället används mineralull som isoleringsmaterial.

– Vi bytte för åtta månader sedan när situationen i Lund blev känd, säger han.