När svenskarna lagar mat hemma är falukorv given på tio-i-topp-listan och tillsammans äter vi falukorv för 900 miljoner kronor per år.
SvD bad därför fabrikanterna att avslöja innehållet i 13 storsäljare.
Tre gav ingen eller ofullständig information: Lidl, Änglamark och Lithells. Övriga tio svar visar att samtliga drygat ut korvsmeten med mellan 30 och 38 procent vatten.
Det kan jämföras med omkring 15 procent i Jokkmokks-korv och Mälarchark som båda vunnit guld i chark-SM.

Korvarna med mest kranvatten:
”38 procent: Eldorados raka falukorv.
”36 procent: Coop x-tra.
”35 procent: Eldorado-ring och Willys.
En annan upptäckt: Eldorado-ring, Scan lantfalu, Euro Shopper och Coop falukorv anger att de innehåller tillsatsen natriumtrifosfat, E 451, för att binda vätskan. E 451 saknas i det godkända EU-receptet. Enligt Scan är orsaken att man av misstag använt gamla förpackningar.
- Det här måste livsmedelskontrollen titta på, säger Carmina Ionescu på Livsmedelsverkets regelavdelning.
- Om tillverkarna
inte följer reglerna så måste de ändra innehållet för att få kalla det för falukorv eller något närbesläktat.
Svensk falukorv tillhör gräddan av Europas kulinariska kulturarv och är tillsammans med spanska Jamon serrano den enda charkprodukt som erkänts särartsskydd av EU. Köttbranschen ansökte om skyddet för att inte utländska konkurrenter skulle sälja falukorv av sämre kvalitet.
Sedan 2001 måste all falukorv följa det godkända EU-receptet.

Nu har det ändå skett en helt legal urvattning av falukorven.
Godkända EU-falukorvar ska enligt uråldrig tradition innehålla minst 40 procent kött.
Men dagens kött har få likheter med det traditionella. 1973 höjdes först andelen fett som får ingå i begreppet ”kött” från 20 till 25 procent, och 2003 EU-anpassades reglerna så att kött nu även får innehålla 25 procent bindväv.
Regeländringen innebar att köttmängden plötsligt tycktes öka med drygt 10 procent i alla korvar.

Slutsatsen är att bara falukorvar som i dag har en bit över 50 procent kött skulle ha
tillåtits på 1960-talet. Och att lågpriskorvarna med mindre än 50 procent kött knappast klarar särarstskyddet som det var tänkt 2001.
- Nog märks det att mellanstora tillverkare känner sig tvingade att haka på i lågpriskonkurrensen, säger Magnus Kvickström, vd för Jokkmokks-korv.
Jokkmokks-korv innehåller bara färskt klass-1-kött från utvalda djur som skärs ut för hand och kryddas med entrecote och biff. Fetthalten är under 10 procent.
- Men de flesta andra går på klass-2 och klass-3-kött. Sånt som sitter kring revbenen och innehåller mer än 20 procent fett.

Bra och proteinrikt kött binder fukt. Den som blandar i mycket dåligt kött får tillsätta mer vatten, berättar Magnus Kvickström. Han tillägger att fosfater används av dem som vill höja vattenhalten till gränsen, men att korven då upplevs som blöt, porös och krymper ihop i stekpannan.
- Tillverkarna tycker att när kunden väl har köpt korven så har de rott båten iland. Men jag är imponerad av att de alls får sina korvar att sitta ihop. Våra råvaror
kostar mer än deras korvar gör i butiken, men våra sitter å andra sidan kvar på grillpinnen.

Polyfosfat utvinns ur fosfor och uppgiften är att binda vatten. Tillsatsen var helt förbjuden fram till 1993 men när Swedish Meats formulerade Sveriges ansökan om EU:s särartsskydd tog man med varianten E 450.
Coop x-tra och Willys använder E 450. Scan lantfalu, Coop falukorv och Eldorado-ring anger att de innehåller både E 450 och E 451, där den senare inte är godkänd i EU-receptet. Euro Shopper anger bara E 451.
För att begränsa möjligheten att blanda i vatten får EU-korven innehålla max 4 gram potatismjöl per 100 gram. Ändå ingår 5 procent i alla korvarna.

Livsmedelsverket har tillsynen men hänvisar ändå till Swedish Meats för att reda ut hur regeln ska tolkas.
Där förklarar kommunikationschefen Margareta Thorgren att 5 procent i själva verket är 4. Om man räknar bort den naturliga fukten i potatismjöl får man en torrsubstans som visserligen inte finns i verkligheten men som i teorin väger mindre än
vanligt potatismjöl.
Ett gram kan tyckas vara en liten skillnad, men modernt potatismjöl binder mångdubbelt sin egen vikt.
I andra produkter än falukorv tillåts dessutom högteknologiska potatisfibrer som nu binder upp till 16 gånger vikten.
I en falukorvsbransch som omsätter 900 miljoner innebär varje procentenhet extra vatten att kostnaden för köttråvara kan minskas med mångmiljonbelopp.