Användningen av klusterbomber, eller klusterammunition, är mycket kontroversiellt. Bomberna är ett slags behållare som släpps från flygplan och sprayar hundratals mindre bomber över stora områden för att skada människor, byggnader och vägar. Men uppåt 10 procent av bomberna detonerar inte utan ligger kvar som blindgångare, och skadar eller dödar mängder med människor samt försvårar återuppbyggnad.

I maj 2008 enades 107 länder om en konvention mot klusterbomber. Hittills har konventionen ratificerats (slutgiltigt bekräftats) av 37 länder, bland dem Frankrike, Tyskland, Danmark, Nya Zeeland, Nicaragua, Sierra Leone och Albanien. Den kan nu träda i kraft och blir juridiskt bindande för länderna som ratificerat samt innebär:

•Förbud mot användning, produktion, lagring och försäljning av klusterbomber.

•Förstörelse av lager av klusterbomber inom åtta år.

•Rensning av landområden som är nedsmutsade av klusterbomber inom tio år.

•Stöd till människor och familjer som fallit offer för klusterammunition.

Många människorätts- och hjälporganisationer gläds över att konventionen nu blir verklighet. Thomas Nash vid Cluster Munition Coalition, CMC, är en av dem.

–Detta är det viktigaste avtal om nedrustning och humanitärt arbete på flera årtionden. Runtom i världen firar man att humanitära värderingar vunnit över ett brutalt och oberättigat vapen. Det kommer just som oron över civila dödsfall i konfliktområden dominerar nyheterna.

Nash säger att Norge och Moldavien under de senaste veckorna förstört de sista lagren av klusterammunition, som Spanien gjorde förra året. Ett dussintal andra stater har börjat förstöra sina lager, inklusive Storbritannien som varit en stor användare och producent av vapnet. Albanien har rensat bort klusterbomber som smutsat ner stora landområden, enligt CMC.

Även Internationella Röda Kors-kommittén talar om förbudet som ”ett stort steg för att stoppa ett förfärligt lidande”.

–Konventionen är en milstolpe i kampen mot klusterammunition och innebär ett slut på årtiondens lidande för män, kvinnor och barn, enligt ICRC-chefen Jacob Kellenberger.

Aktiviteter kommer att hållas i över 75 länder idag för att fira klusterbombsförbudet. Trummsessioner, filmvisningar, paneldiskussioner, fotbollsmatcher och fotoutställningar ska ordnas från Mexiko City till Wellington.

Men skeptiker ifrågasätter hur effektivt förbudet kan bli. Producenter av klusterammunition som USA, Ryssland, Kina, Indien, Pakistan och Brasilien samt Israel har inte undertecknat konventionen. Och bland länder som undertecknat men inte ratificerat finns Afghanistan, Kongo-Kinshasa, Irak, Libanon och Somalia. USA argumenterar istället för att införa ”smarta” klusterbomber som förstör sig själva om de inte detonerar samt är mer målinriktade. En annan svaghet i konventionen är att den gör undantag för vissa typer av klusterbomber.

Human Rights Watch menar dock att förbudet kommer att brännmärka klusterammunition så mycket att länder som USA inte kommer att använda dem, även om inte konventionen undertecknas.

Sverige har undertecknat men inte ratificerat konventionen. Varför? Enligt utrikesminister Carl Bildt ”pågår en beredning inom regeringskansliet, och Försvarsmakten planerar en utfasning av Bombkapsel90”.

–Vi är på gång. Det handlar inte om brist på politisk vilja, utan om att anpassa svensk lagstiftning så att den passar med konventionen, säger Anders Jörle, presschef på UD.

Han tillägger att Bombkapsel90 ligger i förråd, inte får användas och aldrig har använts i internationella insatser.