Det är äkta hår på dockan som frisöreleven Tova Hed klipper i en av övningssalongerna på S:t Eriks gymnasium. Hon tycker att det är synd att kravet på att läsa in högskolebehörighet tas bort för eleverna som börjar på yrkesprogram i höst. Läraren YvonneBenon (till vänster) håller med. "Jag har haft massor av elever som bytt inriktning efter gymnasiet och pluggat vidare, exempelvis till lärare", säger hon.
Foto: Karin Grip
För många ungdomar i årskurs nio är det just nu sista chansen att ändra sitt gymnasieval –och skolan som eleverna söker till är annorlunda än dagens.
Vid skolstarten i augusti är det premiär för regeringens nya, omgjorda gymnasieskola. En nyhet är att eleverna på yrkesprogrammen inte, som idag, kommer att vara tvungna att läsa alla kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskolan. Detta verkar ha skrämt bort en del elever. Den preliminära ansökningsstatistiken visar att färre vill gå yrkesprogram i år.
I Stockholms län söker mindre än en fjärdedel av eleverna till yrkesprogram, enligt de första ansökningar som niondeklassarna lämnade in i vintras. Det är en kraftig nedgång jämfört med förra året. Även i sex andra län som Skolverket har hämtat statistik ifrån är trenden nedåtgående.
Intresset för yrkesutbildningarna har sjunkit tidigare, men utvecklingen har accelererat i Stockholmsområdet i år.
En orsak kan vara regeringens omgörning av gymnasiet, enligt Charlott Andersson, chef för gymnasieantagningen i länet.
–Det är möjligt att många tror att man inte får någon högskolebehörighet om man väljer ett yrkesprogram, säger hon.
Det minskade antalet sökande – i kombination med en mindre elevkull och fler utbildningsplatser –gör att en stor del av platserna på yrkesprogrammen i Stockholms gymnasieskolor kan komma att sakna elever. 57 procent av platserna på yrkesprogrammen i länet riskerar att stå tomma till hösten, enligt gymnasieantagningen. Motsvarande siffra för de högskoleförberedande programmen är 21 procent.
Frisörinriktningen på hantverksprogrammet vid S:t Eriks gymnasium på Kungsholmen har tidigare varit mycket populär, men även här märks nu en tydlig nedgång. Antalet utbildningsplatser har minskats från 64 till 50 efter det preliminära valet – eftersom bara 33 behöriga elever hade sökt hit i första hand.
–Det är en unik situation. Tidigare år har vi haft fler sökande än det finns platser, konstaterar frisörprogrammets rektor Göran Nilsson.
Han tror att det finns flera orsaker till nedgången: varningar om hög arbetslöshet bland frisörer, färre elever som går ut nian och skärpta antagningskrav. Eleverna i årskurs tre som vi träffar tror också att frisörbranschens nya krav på två års praktik för att få göra gesällprov minskar intresset.
–Många vill nog ha en yrkesutbildning som inte tar mer än tre år för att snabbt kunna komma ut i arbetslivet och tjäna pengar, förklarar Tova Hed medan hon övningsklipper på en docka.
Samtidigt har hantverksprogrammet totalt sett en positiv utveckling i Stockholms län med en ökning av andelen sökande från 2,6 till 3,5 procent i den första ansökningsomgången.
Lägst antal sökande elever i Stockholms län har det industritekniska programmet som bland annat utbildar svetsare och maskinoperatörer. Möjligheterna till jobb är goda för dem som tar sig igenom utbildningen – men bara 26 av nästan 26000 sökande elever har valt industritekniskt program i första hand vid det preliminära valet.
Mario Papadimitriou går i ettan på industriprogrammet på Fredrika Bremergymnasierna i Haninge. Han fäller ner svetskåpan över ansiktet och kör igång.
–Jag tror att många vill ha ett jobb där de sitter vid datorn, men jag har alltid haft ett intresse för det här, säger han.
En av hans klasskompisar, Johan Seppä, blir förvånad när han får höra att de högskole- förberedande kurserna inte längre är obligatoriska.
–Det är väldigt dåligt. Det är inga svåra kurser som det är idag, säger han.
Yrkeselever har även i fortsättningen rätt att –om de vill –läsa de extra kurser i svenska och engelska som krävs för grundläggande behörighet till högskolan. Men trots det verkar förändringen ha lett till oro bland elever och föräldrar för minskade chanser.
–Föräldrar hör av sig till oss och är rädda för att eleverna stänger dörren till högskolan om de väljer ett yrkesprogram, säger Robert Aspfors, rektor för yrkesprogrammen på Fredrika Bremergymnasierna.
Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Mikael Damberg tycker att det är allvarligt att fler ungdomar ratar yrkesprogrammen i ett läge där det i många branscher finns ett stort behov av yrkesutbildad personal, samtidigt som arbetslösheten är hög.
–Utformningen av den nya gymnasieskolan har gjort att många ungdomar tvekar eller väljer bort yrkesprogrammen därför att det begränsar deras framtida valmöjligheter. Det är olyckligt, säger Mikael Damberg.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) betonar att uppgifterna om minskat söktryck än så länge är preliminära. Han tror att oppositionens kritik mot yrkesprogrammen kan ha fått några elever att välja bort dem, men är säker på att den effekten, om så är fallet, snart kommer att avta.
Jan Björklund tror också att en del elever väljer de nya högskoleföreberedande ekonomi- och teknikprogrammen istället för yrkesförberedande utbildningar – och ser i så fall positivt på den utvecklingen. Han poängterar även att många elever idag aldrig går ut gymnasiet med godkända betyg – och är övertygad om att reformen kommer att öka andelen som tar sig igenom utbildningarna.
–Det är inte söktrycket som är det viktiga utan hur många som faktiskt går ut programmen med godkända kunskaper, säger han.
