Ökad nederbörd, större risk för ras och skred samt saltvatteninträngning i Mälaren, som på sikt gör vattnet otjänligt.
Det är några väntade effekter av de klimatförändringar som väntar i Stockholms län under den närmaste hundra åren, enligt två rapporter som SMHI och Sveriges geotekniska anstalt, SGI, tagit fram på uppdrag av länsstyrelsen.
Enligt SMHI:s beräkningar av den regionala klimatförändringen är en betydligt högre medeltemperatur att vänta i Stockholms län under en hundraårsperiod.
Mer specifikt handlar det om:
•En gradvis höjning av årsmedeltemperaturen med 4–6 grader.
•En gradvis ökad nederbörd på 10–30 procent, framför allt under vinterhalvåret.
•Avsevärt minskade snömängder och minskad vårflod.
•Risk för skyfall sommartid.
Som en effekt av klimatförändringarna pekar SGI, Sveriges geotekniska anstalt, på en ökad risk för skred och ras i Stockholms län.
–Det hänger ihop med den ökade nederbörden, och en höjd grundvattennivå, som i sin tur påverkar stabiliteten, säger Christina Frost, projektledare för avdelningen för Samhällsskydd och beredskap.
I regionplanen för Stockholms län finns uttalade mål för befolkningsökningen, och många av länets 26 kommuner har satt upp egna mål för hur mycket den egna kommunen ska växa.
Exempelvis räknar Täby kommun med att öka sin befolkning till 80 000 invånare fram till 2030 och Norrtälje till 77 500.
SGI har tagit del av kommunernas framtida byggplaner och gjort en översiktlig analys av markstabiliteten. Ett 60-tal områden bedöms ha så stora brister att det finns risk för skred och ras om man bygger där. I nästan alla, eller 20 av länets 26 kommuner, finns riskområden.
– Det här är en indikation på att kommunerna borde titta närmare på hur det ser ut och se över stabiliteten innan man bebygger i området. Det ligger ju också i plan- och bygglagens krav. Om man gör de kompletterande analyserna, så borde man i fram- tiden inte ha några områden där man har risk för ras och skred, säger Bengt Rydell, uppdrags- ledare på SGI.
Betyder det att det i vissa fall kan vara olämpligt att bygga?
–Ja, så kan det bli. Eller så kan man anpassa bebyggelsen. Om man har en brant slänt, så behöver man kanske inte bygga fram till den.
I länets sjöar och vattendrag väntas översvämningsrisken minska på sikt i takt med klimatförändringarna.
Samtidigt ökar riskerna för både erosion och översvämningar i många kommuner utmed kusten, i och med att havsnivån stiger.
– Det är ett större område som påverkas av erosionen, genom en förhöjd havsnivå. 40-65 meter in på stranden kan man räkna med att det påverkas av erosionen till en följd av havsnivåförändringarna vid seklets slut, beroende på var man bor i länet, säger Bengt Rydell.
