Den nya Sifo-undersökningen som presenteras i Aftonbladet i dag visar att nästan hälften av väljarna - 47 procent - har stort eller mycket stort förtroende för nye S-ledaren Stefan Löfven.

Samtidigt backar stödet för statminister Fredrik Reinfeldt med nio procentenheter, till 58 procent.

Ulf Bjereld, S-märkt statsvetare vid Göteborgs universitet, ser flera skäl till Löfvens stigande siffror.

– Han har fått en väldigt bra start opinionsmässigt och väldigt bra media. Han har fått uppskattning från både höger och vänster, från såväl borgerliga ledarskribenter som inom socialdemokratin. Det är klart att den positiva bilden förs över också till väljarna, säger Ulf Bjereld.

Han tror också att det har att göra med hur Löfven själv framträtt i media.

– Han har gjort det på ett väldigt förtroendeingivande sätt genom sitt sätt att vara och föra ut politik. Hittills har han inte behövt ta tillbaka en enda sak han har sagt. Hans beskrivning av verkligheten har inte kunnat ifrågasättas vilket leder till en saklighet som uppskattas.

Ett tredje skäl beskriver Bjereld som en ”nationell längtan” att få socialdemokratin på fötter.

– Efter både Mona Sahlin och Håkan Juholts mycket svåra tid finns det plötsligt en person som verkar kunna styra skutan utan att vingla för mycket fram och tillbaka, säger han.

Själv vill Löfven inte gå in på hur han som person kan ha påverkat förtroendesiffrorna, men säger till Aftonbladet att han gläds över att det går åt rätt håll.

– Vi har fått prata politik en tid nu, i övrigt vill jag inte säga mer, kommentar han.

S-ledarens uttalande tolkar Ulf Bjereld på två sätt.

– Ett är att han säger att nu pratar vi politik och det är förtroendeingivande. Den andra tolkningen är att det skulle vara innehållet i de politiska förslagen som gör att väljarna nu återvänder, men det tror jag inte. Det är alldeles för tidigt.

Magnus Hagevi, statsvetare vid Linnéuniversitet i Växjö, tror inte att uppgången för Löfven är en automatisk effekt av att partiet bytt partiledare.

– Löfvens mätning är oerhört mycket bättre än Juholts initiala. Han fick ta vid där Sahlin slutade, så det här är ändå något som socialdemokrater måste uppfatta som mycket positivt, säger han.

Vad framgången beror på kan han bara spekulera i.

– Mitt intryck är att Löfven fått en bättre ingång när han tog över partiledarposten än sina företrädare. Han har inte haft samma stora motgångar som Mona Sahlin hade och han har heller inte haft fallgroparna som Juholt hamnade i. Han har klarat introduktionen ganska väl, säger Hagevi.

Samtidigt poängterar han att det förekommer kraftigare skiftningar i nivåerna när man tittar på partiledarförtroende jämfört med stöd för de olika partierna. Det menar han skulle kunna vara en förklaring till Reinfeldts förlorade procentenheter.

– Jag tror aldrig Reinfeldt varit på samma ställe två gånger i rad. 58 procent är ingen toppnotering men heller ingen bottennotering, säger Magnus Hagevi.

Inte heller Ulf Bjereld tycker att minskningen för statsministern är särskilt anmärkningsvärd.

– Han har legat extremt högt, jag tror inte man kan komma så mycket högre, säger han.

Att allianspartierna hamnade i medieskugga medan turbulensen inom Socialdemokraterna pågick kan också ha spelat in.

– Plötsligt nu finns det två alternativ som kan tydliggöra sin politik mot varandra. Den gräddfil han legat i är svårare att upprätthålla i ett skarpt politisk läge.