SvD/Sifo gjorde en extra mätning av partisympatierna efter uppmärksamheten kring S-ledaren Håkan Juholts bostadsersättning då det stod klart att han skulle sitta kvar som partiledare. I den fick Socialdemokraterna stöd av 26,4 procent av de svarande. I den ordinarie oktoberundersökningen, som delvis gjordes när uppmärksamheten kring Juholt var som störst, var stödet 30,3 procent.

Samtidigt får Håkan Juholt betydligt lägre förtroendesiffror än företrädaren Mona Sahlin, enligt en undersökning som presenteras i DN i dag.

Vad kan Håkan Juholt göra för att ändra på utvecklingen?

Mikael Gilljam, professor i statvetenskap vid Göteborgs universitet:

– Jag kan tänka mig att han inte ska göra någonting. Jag tror att det inte går att vinna tillbaka detta på kort sikt. Det är väl bara att fatta att sådana här affärer, eller vad man ska kalla dem, har en tendens att mattas av och ersättas av andra saker. Men det kan ju handla om Juholt också. Det är lite slumpmässigt att vara politiker.

– Frågan är också hur mycket som beror på Juholt och hur mycket som beror på ett allmänt missnöje med partiet. Det skulle jag vilja veta.

Tommy Möller, professor i statvetenskap vid Stockholms universitet:

– Det är en jättesvår fråga. Det blir så spekulativt. Som forskare ska man vara restriktiv med att utfärda rekommendationer.

Hur mycket spelar undersökningsresultaten och uppmärksamheten kring dem in på nästa mätnings resultat? Förstärker mätningarna varandra?

Mikael Gilljam:

– I litteraturen brukar man prata om att det finns en underdogeffekt och en bandwagoneffekt. Underdog skulle vara att när det går dåligt för någon tycker man synd om den. Men det finns väldigt lite belägg för den. Bandwagon är att man vill vara med på segertåget. Men den typen av undersökningar har man mest gjort i valrörelser, inte under i mellanvalsperioder.

– Rent allmänt tror jag att opinionsundersökningar har mest betydelse i valrörelser, men då handlar det inte om de här två effekterna, utan om fyraprocentsspärren. Människor kan använda den typen av information för att rösta taktiskt.

Tommy Möller:

– De påverkar varandra. De har på det sättet alldeles för stor betydelse för det politiska skeendet. När man svarar på en mätning av förtroendet för ett parti eller partiledare gör man det med kunskap om hur andra brukar svara.

– Det finns forskning som visar att man vill tillhöra majoriteten. Det är en stark drivkraft som psykologerna har kunnat visa på.

Omkring ett år efter valet 2006 hade alliansen dåliga siffror, men lyckades vända. Kan Juholt och S göra samma sak?

Mikael Gilljam:

– Traditionellt brukar sittande regeringar förlora lite i val. Min lilla egna tanke är att när det är mellanvalsperiod är det journalisterna mot regeringen, men när det är valrörelse tvingar man ut oppositionen på banan på ett annat sätt. Då jämför väljarna alternativen med varandra. Då är det lättare att vara regering och knappa in. Och det gjorde regeringen rejält.

– Problemet med det resonemanget är att Socialdemokraterna sitter i opposition. Om man nu förväntar sig att regeringen ska knappa in under en valrörelse. Om man då, som S, redan ligger under är det inget roligt.

Tommy Möller:

– Jag vågar inte spekulera om det. Problemet handlar inte bara om Juholt utan också om Socialdemokraternas alternativ och hur det formuleras. För mig är det inte alldeles klart hur det ser ut i dag, om ett år och om tre år.

– Men generellt kan opinioner ändras snabbt och som i det här fallet beror det inte bara på vad Socialdemokraterna gör. Det handlar också om vad regeringen gör och inte gör.

På vilket sätt påverkar regeringsmakten väljarnas beteende i opinionsundersökningar?

Mikael Gilljam:

– Det finns undersökningar i Europa som visar att väljarna i Europaparlamentsval använder sina röster för att visa sitt missnöje med sittande regeringar. Väljarna ser chansen behov av att nypa till lite. Kalla det för ett varningsskott. Om det är likadant med opinionsundersökningar vet jag inte.

Tommy Möller:

– Om man klarar sig väl blir det självförstärkande. När man svarar på frågor om regeringsförmåga och så är det klart att om ett helt oprövat kort står mot ett beprövat som har haft regeringsduglighet som sin hemmaplansfråga så är det klart att det inverkar på bedömningen.

– Sedan finns det en annan process. När man har suttit en viss tid så får man ansvaret för allt som är fel, men det har vi inte sett än i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Juholt efter bottensiffrorna: Valresultatet kommer att visa att jag stärkt S