Direkt efter beskedet från den svenska riksdagen kallades den turkiska ambassadören i Sverige hem till Ankara.

I morse kom beskedet att Sveriges ambassadör i Turkiet – Christer Asp – är uppkallad till det turkiska utrikesdepartementet. Landets premiärminister Erdogan har dessutom ställt in sitt sedan tidigare planerade Sverigebesök i mars.

– Bara det faktum att Turkiet reagerar så starkt betyder att det här kan få stora politiska konsekvenser. Det handlar om de allra starkaste av diplomatiska åtgärder, säger Anne-Marie Ekengren, statsvetare vid Göteborgs universitet, som bland annat disputerat i ämnet svensk erkännandepolitik.

Hur vanligt är det att riksdagen tar ställning i utrikesfrågor på det här sättet?

– Erkännandefrågor har ju tagits upp tidigare fast då handlar det oftast om icke-kontroversiella frågor som att erkänna nya stater som till exempel Estland, Lettland och Litauen. Frågor där resultatet redan är känt. Men det finns exempel på frågor där politiska partiers syn som förts fram i riksdagen uppfattas som en svensk hållning utomlands. Till exempel den tidigare borgerliga oppositionens syn på hur vissa mottagarländer hanterade svenskt bistånd.

Vad innebär det här för regeringen?

– Nu har riksdagen gett en rekommendation till regeringen men det handlar ju inte om ett lagförslag utan om en hållning. Regeringen kan välja att tysta ned frågan, göra vagare uttalanden för att inte förstöra relationerna med Turkiet och medlemsprocessen. Troligtvis är det det som händer – regeringen kommer att förhala frågan och kanske försöka intensifiera kontakterna med Turkiet.

Vad kan det betyda för Turkiets medlemsskap i EU?

– Det förenklar ju inte processen. Samtidigt visar Turkiets agerande nu att man sätter ned foten. Det handlar nog både om att blidka hemmaopinionen men också om att markera internationellt. Det är ett tydligt signalspel.