Undersökningen omfattade 1500 personer som fått svara på frågan om det vill behålla eller avskaffa monarkin i Sverige.

Av dessa tillfrågades 1000 personer innan kungen låtit sig intervjuas i måndags, medan 500 fått frågan efter framträdandet i media.

Resultatet blev att det var sex procentenheter färre som ville behålla monarkin efter intervjun - från 74 till 68 procent av den svenska befolkningen. Andelen som svarade att de inte visste ökade samtidigt från sex till elva procent.

Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, anser dock att det är svårt att diskutera en eventuell trend utan att veta hur undersökningen har genomförts.

– Jag kan inte bedöma om grupperna som intervjuats före och efter TT-intervjun har en jämförbar sammansättning. Det behövs därför en bekräftande andra källa för att kunna dra den hårda slutsatsen att intervjun var negativ för monarkin, säger han.

Däremot hade en fråga om förtroendet för kungen kunnat få ett större utslag, tror han.

– Förtroende går snabbare att göra sig av med och det varierar mer över tid. När kungen exempelvis uttalar sig om sälar eller Brunei eller om det släpps en skandalbok så är det främst förtroendet för kungen som skadas medan stödet för monarkin ligger mer stabilt.

Enligt Oscarsson minskar stödet för monarkin ständigt.

– Det brukar kallas ”kungens kurva”. Men det brukar inte vara så lätt att se en trend före och efter en händelse. Det tar ett tag innan det sipprar ner i folkopinionen.

Å andra sidan är exponeringen ganska stor just nu, konstaterar han, och eftersom kungen har varit en nyhet nästan varje dag den senaste tiden kan man möjligen förvänta sig lite större effekter.

– Sex procentenheter är en ganska stor förändring och skulle kunna vara en tydlig indikator på att TT-intervjun var något negativt, men man kanske inte kan slå fast något definitivt, säger Oscarsson.

Även Olof Ruin, professor i statsvetenskap och grundlagsexpert, tycker att man ska vara försiktig i tolkningen av resultatet. Han menar att man inte ska fästa för stor vikt vid fluktuerande opinionssiffror som rör Sveriges statsform.

– Att byta statsskick är en väldigt lång process och vi har alltid utgått fram att det är något som ska ske i enighet. Det går inte till så att man plötsligt avskaffar monarkin. Man får inte låta det skifta med olika opinionsundersökningar, säger han.

Däremot ska man alltid ha en diskussion om statsskicket, understryker Ruin, och tillägger också att det kan finnas delade uppfattningar.

– Det möjligt att somliga har tyckt att intervjun inte var bra, men jag tycker för min del att det var klokt att tala med journalister även om jag undrar varför han inte gjorde det redan i höstas.

– Jag tycker att vi överdriver den här kampanjen. Kommer det fram att kungen inte har talat sanning är det naturligtvis allvarligt för honom som monark, men inte nödvändigtvis för monarkin som statsskick, säger han.