Under årens lopp har Sveriges koppling till Nato blivit allt tydligare. Bland annat har Sverige deltagit i de Nato-ledda operationerna på Balkan och i Afghanistan och Sverige är även aktiva i Natos Partnerskap för Fred.

– Sverige har blivit en aktiv allianspartner, om än inte fullvärdig medlem så är vi en partner som USA kan räkna med. Vi är i praktiken djupt involverade i Natos operationer och svenska försvarsmakten står beredd att samarbeta med Nato, säger Magnus Christensson, forskare vid den strategiska avdelningen på Försvarshögskolan.

Men hur djupt det svenska samarbetet med Nato är har svenska regeringar inte velat tala högt om.

– Regeringen pratar med väldigt små bokstäver om samarbetet med Nato. När Nato hade toppmötet i Lissabon var Carl Bildt, Fredrik Reinfeldt, Sten Tolgfors och Sveriges överbefälhavare där. Men när Carl Bildt kom hem talade han ingenting om detta. Hade svenska folket haft en mer positiv inställning till Nato är jag övertygad om att regeringen hade pratat om detta på ett helt annat sätt. Då hade det inte varit en kontroversiell fråga.

Regeringens otydliga budskap skapar osäkerhet för både inrikes- och utrikespolitiken menar Magnus Christensson.

– Det finns en väldig osäkerhet kring vad som gäller. Vårt utrikesdepartement och försvarsdepartement verkar inte tala samma språk. Det leder också till att omvärlden får svårt att förstå trixigheten i svensk politik och därmed skapas förvirring kring vad Sverige vill och vilken riktning vi vill ha i världspolitiken, säger han och får stöd av Svante Cornell, statsvetare och chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik.

– Regeringen borde visat starkare ledarskap genom att förklara frågorna i större detalj, men utrikespolitiska frågor är ofta ickefrågor under valrörelsen, säger Svante Cornell.

Även om Sverige inte är Nato-medlem och därmed kan kalla sig för ”alliansfritt” så är det en sanning med modifikation menar Svante Cornell.

– Alliansfriheten har nu för tiden fått en annan innebörd. Det har skett en begreppsglidning eftersom Sverige nu samarbetar inom Natos fredsfrämjande områden. Men vi har fortfarande ingen försvarsallians som innebär att Sverige samarbetar med en pakt som slåss mot en annan pakt som det var under kalla kriget, säger han.

Men förutom den starka kopplingen till Nato har Sverige även utökat sitt säkerhetspolitiska utbyte inom EU och Norden.

– I formell mening har vi ingen allians, men vi är med i en politisk allians där vi förväntar oss stöd av våra grannländer och från EU vid kris- och krigsliknande situationer, säger Malena Britz och fortsätter:

– Att Sverige inte längre är neutralt utan är berett att samarbeta med andra länder blev extra tydligt förra året då regeringen lade fram en proposition om att man ska vara solidarisk med sina grannländer.

Men om den solidariteten handlar om militär, politiskt eller ekonomiskt stöd är fortfarande oklart.

– Det finns olika åsikter i och med att Sverige gjort en egen solidaritetsdeklaration. En del statsvetare menar att det bara är politiskt och ekonomiskt stöd. Men andra menar att det även innebär militärt stöd eftersom det i deklarationen står att Sverige lovar att hjälpa grannländerna med militära medel. Och då blir det förvirrat om vi med militära medel ska hjälpa länder som Norge och Danmark som är med i Nato, säger Magnus Christensson.