Statsminister Göran Perssons sätt att hantera utnämningar till statliga toppjobb är en ständig källa till irritation i de borgerliga leden. Utnämningspolitiken är en följetong i riksdagens konstitutionsutskott. De borgerliga hävdar att regeringen missbrukar utnämningsmakten genom att placera socialdemokratiska politiker och tjänstemän på toppjobben.
– Det svenska systemet är extremt slutet och öppnar upp för missbruk. Det är en viktig uppgift för en borgerlig regering att förändra utnämningsmakten, säger riksdagsledamot Henrik von Sydow, en av moderaternas representanter i den pågående grundlagsutredningen.

Folkpartisten Helena Bargholtz, som sitter i riksdagens konstitutionsutskott, anser att det måste in ”nytt folk” på de högsta tjänsterna.
– Regeringen ska inte kunna handplocka personer, för då handplockar man sina egna.
I Regeringsformen grundlagsfästs regeringens rätt att utse statliga tjänstemän. Det enda som sägs är att det ska ske på ”sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet”.

En arbetsgrupp inom den borgerliga alliansen funderar nu på hur en eventuell borgerlig regering ska hantera utnämningsmakten. Det ska även i framtiden vara regeringen som bestämmer.
– Det blir väldigt märkligt att ta i från regeringen det uppdraget, säger Henrik Sjöholm, centerpartiets representant i gruppen.
Detsamma anser Gunnar Axén, moderaternas representant, med motiveringen att det ju är regeringen som ansvarar för myndigheterna.

Däremot lovar de borgerliga att ändra praxis: det blir en ökad öppenhet i både ansöknings- och tillsättningsförfarandet och en öppen redovisning av hur processen går till.
– En ny regering ska kunna sjösätta det nya arbetssättet så snabbt som möjligt. Det är vår ambition, säger kristdemokraten Stefan Attefall, som leder arbetsgruppen.
Att upprätta tjänstebeskrivningar och annonsera ut jobben är saker som är aktuella.
– En kravspecifikation skulle vara ett enkelt första steg mot ökad öppenhet. Den som söker tjänsten ska ha den här kompetensen.

Fördelen, menar Henrik von Sydow, är att en sådan specifikation skulle bli en allmän handling vilket underlättar granskningen av hur tillsättningen gått till.
– Regeringen skulle också så vitt jag kan se öppet kunna annonsera ut tjänsten.
En annan modell som övervägs är att låta ett oberoende organ få insyn och inflytande över anställningsförfarandet. Det är en variant som tillämpas i Storbritannien.
– I Sverige skulle man kunna tänka sig att Riksrevisionen kan ha den ställningen, säger Henrik von Sydow.

Riksdagen skulle också, med regeringens medgivande, kunna få möjlighet att ordna utskottsförhör med sökanden.
– Det är tänkbart att tvinga regeringen att redovisa sina argument och höra utskottets synpunkter innan regeringen fattar sitt beslut, säger Stefan Attefall.
Han poängterar att de borgerliga framför allt undersöker vad som kan göras ”inom befintlig grundlag”. Mer ovisst är om de tänker föreslå större förändringar. Att låta ett riksdagsutskott lägga in veto mot en utnämning skulle exempelvis kräva att grundlagen skrivs om.

De borgerliga vill fortfarande att det ska vara möjligt för ex-politiker att få statliga toppjobb.
– De ska inte vara bannlysta. Men de ska vara lämpliga och det ska vara mer öppenhet så att man vet varför de får tjänsten. Det är den ledstjärnan vi jobbar efter, säger Stefan Attefall.
I slutet av januari eller i februari ska den borgerliga arbetsgruppen vara klar med sitt arbete.