I dagarna går 115 000 elever ut nionde klass och får sina betyg i handen. När Skolverket analyserar betygen kommer det att visa samma sak som varje år: Elever i den statistiska boxen ”utländsk bakgrund” får sämre betyg än jämnåriga med svensk bakgrund. Flickor med invandrarbakgrund lyckas bättre än svenska pojkar.

Men bakom det generella begreppet ”utländsk bakgrund” finns stor variation. Där finns allt från barn till EU-medborgare och elever från länder i tredje världen som har hög utbildningsgrad, till barn som lämnat krigszoner där allmän skolgång inte existerar.

Unik statistik som Skolverket tagit fram på uppdrag av SvD visar att betygsklyftorna är stora mellan elever med olika nationell bakgrund. Svensk skoldebatt fokuserar på skillnader i skolresultat mellan ”utlandsfödda” och ”elever med svensk bakgrund”, men SvD:s kartläggning visar att gapet i själva verket är betydligt större mellan olika nationella och språkliga grupper utlandsfödda. Siffrorna visar också hur den generella statistiken helt missar att barn ur den somaliska gruppen hamnar långt efter.

Av alla elever får 89 procent betyg som ger gymnasiebehörighet. Bland elever födda i Somalia är siffran 25 procent. För somaliska barn som kommit till Sverige före skolstart ser det bättre ut: 75 procent får betyg som räcker till gymnasiet.

Kartläggningen visar även:

•47 procent av avgångselever födda i Turkiet når gymnasiebehörighet.

•Av elever födda i arabiska länder från Marocko till Irak – med minoriteter som kurder, assyrier/syrianer, berber – når 54 procent behörighet. Innehåller många nyanlända från Irak. Exempelvis Egypten sticker ut med starkare betygssiffror.

•I topp bland Sveriges största invandringsländer ligger Finland med 82 procent behöriga.

Etnologen René León Rosales doktorerade nyligen med en skolstudie av unga killar i en Stockholmsförort. Utbildning och etnicitet är litet som forskningsfält i Sverige och han har aldrig tidigare sett betygssiffror som redovisas efter bakgrund.

Han tolkar SvD:s siffror som att sociala olikheter blir synliga:

–Det är viktigt att få en karta över hur det faktiskt ser ut för att kunna föra en diskussion. Vet man det kan man gå vidare och se hur resurser fördelas eller hur skolor till exempel väljer att göra försök med delar av undervisningen även på vissa modersmål, säger René León Rosales, och jämför med hur tydlig statistik om löneskillnader mellan män och kvinnor sporrat jämställdhetsdebatten.

Att Skolverket inte redovisar statistik efter nationell bakgrund beror på att svensk officiell statistik använder det generella ”utländsk bakgrund”.

–Det finns riktlinjer för vilken definition man ska använda så att det blir enhetligt, säger Christina Sandström, chef på enheten för utbildningsstatistik.

SvD:s kartläggning visar också på mycket stora skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå. Bland somalier har 16 procent högre utbildning. För Turkiet är siffran 19 procent. I Genomsnitt har 45 procent av de utlandsfödda eleverna högskoleutbildade föräldrar. Ryssland, Polen, Finland och arabiska länder ligger över snittet bland stora grupper i Sverige.

Forskning visar att avgörande för hur elever lyckas i skolan är föräldrarnas utbildningsnivå och ställning på arbetsmarknaden. Det sambandet är viktigare än nationell bakgrund. Och för elever som invandrat planar skillnaden mot svenskfödda ut med åren.

Men i vissa bostadsområden är segregationen numera så cementerad att den i sig väger ner både utbildningsnivå och antal år i Sverige, säger René León Rosales:

–Får du en situation där ingen av eleverna har svenska som modersmål, där många föräldrar har en osäker position på arbetsmarknaden, där en stor grupp elever har föräldrar som inte är bekanta med utbildningssystemet, det är sannolikt inte en miljö som främjar höga meritvärden.