Hittills är det bara en forskare, Birgitta Almgren, som haft tillgång till arkivet. I flera artiklar har SvD visat att hon i sin bok publicerat felaktiga uppgifter om Marianne Ersson och att det också funnits fel om henne i själva arkivet.

– Det här visar hur en enskild person kan känna sig kränkt av uppgifter som hon uppfattar som felaktiga och där hon genom att begära ut uppgifter tycker sig kunna vederlägga att hon faktiskt hade rätt. Det är det här som händer och det är därför det är så oerhört viktigt med den personliga integriteten, säger Beatrice Ask.

Folkpartiets gruppledare, Johan Pehrson, är nöjd med att fler forskare ska kunna få tillgång till arkivet.

– Generellt kan man säga att en forskare inte ensam ger en vetenskapligt säker bild. Däremot är själva sekretessreglerna relevanta, antingen för rikets säkerhet eller för att skydda enskilda personer. Det som står i dessa akter eller i andra säkerhetstjänsters är knappast en sanning, vilket framgick i Svenska Dagbladet, säger han.

Regeringen ska i januari också presentera en rapport om flera saker som rör arkivet. Den ska bland annat innehålla en genomgång av vilken volym det har. Rapporten ska tas fram av justitiedepartementet och Säkerhetspolisen.

– Efter den får vi ta ställning till om det behöver göras något ytterligare, konstaterar Peter Eriksson (MP), ordförande i konstitutionsutskottet.

Enskilda som misstänker att de finns registrerade ska kunna få ett besked om så är fallet. Skulle det vara på det viset ska de efter prövning också få rätt att läsa akten. Detsamma gäller för eventuella uppgifter som finns i tyska arkiv.

Men det kommer inte att bli tillåtet för vem som helst att få tillgång till materialet. Ett skäl till det är värnandet av den personliga integriteten.

– Öppenhet så mycket det går, men kvalitetssäkring så att man inte hänger ut enskilda. Vi får ta det här steget sedan får vi se om det finns möjlighet att gå vidare, säger Socialdemokraternas gruppledare Sven-Erik Österberg.