När kravallpolisernas rasistiska uttalande i Rosengård kommer på tal, suckar Lotta Thyni, gruppchef vid närpolisen i Botkyrka, söder om Stockholm.

– När enskilda poliser uttrycker sig så här klumpigt eller dumt, så gör det att vi hamnar på ruta ett, säger Lotta Thyni.

Sedan 2006 bedriver Södertörnspolisen tillsammans med Haninge, Botkyrka, Huddinge och Nynäshamns kommuner ett projekt för att förbättra dialogen mellan ungdomar och polisen.

– Vi har en ganska ung poliskår. De möter ständigt ungdomar och tvingas ingripa – som att hälla ut all alkohol för ungdomar utanför en fritidsgård en lördagskväll, när alla inte är helt nyktra. Då gäller det att mötet blir bra, säger Lotta Thyni.

Under seminariedagar har poliser och gymnasieungdomar mötts, och bland annat deltagit i rollspel där ungdomarna bytt plats med polisen. Responsen på projektet har varit genomgående positivt, men diskussionen om attityder måste hållas levande i det dagliga arbetet, säger hon.

– Frågan är ständigt uppe på våra arbetsplatsträffar. Om någon drar skämt om invandrare, måste vi fråga oss: finns det någon här som kan ta illa vid sig? Det här är en mångkulturell kommun och det kan inte accepteras.

Stockholmspolisens satsning på lokala poliskontor har bidragit till att polisen är mer synlig i segregerade förorter, där en stor del av arbetet går ut på att skapa dialog och kontakter. När Rosita Johansson och Niklas Reuterwall, vid det lokala poliskontoret i Hallunda, går runt i centrum, stannar många och hälsar och småpratar.

–Jag har ju valt att arbeta i en segregerad förort för att jag trivs med det, då kan jag inte ha rasistiska åsikter, säger Niklas Reuterwall.

Kamber Baran, som går tredje året på Botvidsgymnasiet, tror inte att det rasistiska uttalandet är typiskt för polisen.

–Den här rasistgrejen, jag har hört sådana saker i kassan på Ica, men det kunde vara en polis också, säger han.

Rolf Granér, forskningsansvarig på polisutbildningen i Växjö, menar att extrema uttalanden av den typ som gjorts av poliser i Malmö är ”utomordentligt ovanliga”.

–Men det pekar på problem som finns när det gäller etiken inom polisen, säger han.

Både svensk och internationell forskning pekar, enligt Granér, på att det finns en rasistisk och sexistisk jargong inom polisen.

–Normalt pratar man om ”blattar” och ”svartskallar” inne på stationen, medan man har ett mer schysst och icke-diskriminerande förhållningssätt ute på fältet.

Jerzy Sarnecki är kriminolog vid Stockholms universitet och ansvarig för en statlig utredning om diskriminering inom rätts- väsendet.

Han talar om en ond cirkel som bidrar till den dåliga stämningen mellan polisen och ungdomarna i förorter som till exempel Rosengård. Polisen har högre benägenhet att gripa och misstänka personer med invandrarbakgrund, enligt Sarnecki mycket på grund av att de är överrepresenterade i brottsstatistiken.

–Situationen är sådan att polisen har de förväntningarna. Där man letar, hittar man. Då bekräftas den stereotypa bilden som många poliser har. Det är upprinnelsen till en motsättning som så småningom yttrar sig i att båda sidor använder tillmälen och beskrivningar av varandra.

Av uttalanden som det i Malmö om ”blattejävlar” tappar ungdomarna ännu mer förtroende för rättsväsendet och konflikten mellan ungdomarna och polisen förvärras.

–Teoretiskt vet vi vad som måste göras, skapa relationer med invånarna i de här områdena, så att de förstår att polisen står på invånarnas sida. Det görs en del redan idag, sen så begås ödesdigra misstag som det här, säger Sarnecki.