Livsmedelsverket analyserar löpande svenska och utländska livsmedel för att spåra rester av bekämpningsmedel.
- Omkring hälften av alla importerade partier av frukt och grönt innehåller rester även om de oftast är små och är under gränsvärdet, säger Arne Andersson på Livsmedelsverket. Jämfört med omvärlden ligger det svenskodlade bra till.
I spannmål hittar man rester i drygt en fjärdedel av det som importeras.

I genomsnitt överskrider 2,5 till 3 procent av alla prover gränsvärdena. Men den rapport för 2002 som nu sammanställs kommer att visa på en viss ökning.
- En orsak är att vi hittat höga halter av insektsmedel i grönsaker från Thailand, säger Arne Andersson.
I en delrapport redovisas att verket hittat sammanlagt elva olika bekämpningsmedel i sju av tio prover som samlades in förra våren.
Det handlar om exotiska grönsaker som bladspenat och andra som verket ännu inte lyckats kategorisera. Grönsakerna säljs ofta på marknader i invandrartäta områden och kan användas i wokrätter.

Vilka bekämpningsmedel är farligast för konsumenterna?
- Insektsmedlen är kraftigast och kan i höga doser ge akut förgiftning. Störst är risken med sådant som inte är industritillverkat och som vi äter med skalet på. Det kan handla om äpplen, tomater, nektariner, vindruvor, jordgubbar och morötter, säger Arne Andersson.

Genom att exempelvis skala en potatis kan halterna minskas med upp till tre fjärdedelar.
Gifterna lagras inte i kroppen men kan i värsta fall ge livshotande symtom som andningssvårigheter. För något år sedan upptäckte verket vindruvor från Cypern med mycket höga halter.
- Det krävdes inte många druvor för att förgiftas. Vi for ner till Cypern och nu tycks det, peppar, peppar, vara löst.

När höga resthalter upptäcks skickar verket ut en varning på EU-ländernas gemensamma varningssystem, Rapid alert. Samma sak gör övriga länder och nästan varje dag kommer därför nya larm som Livsmedelsverket analyserar.
- Vi bedömer om varan kan finnas i Sverige. Sedan kan vi besluta om salu- eller importförbud. I allvarliga fall går vi ut till medierna. Det kan vara i lägen när vi vet att människor har vindruvor i en skål hemma som vi absolut inte vill att de ska äta upp, säger Arne Andersson.
Vid dagens tester bedöms varje gift för sig. Internationellt forskas nu intensivt kring hur olika gifter som man kan få i sig samtidigt från olika varor kan samreagera.
- Hittills finns det mycket lite färdiga forskningsresultat, säger Arne Andersson.

Besprutningen med bekämpningsmedel ökar i Europa. Värst är länder som Belgien, Holland och Italien. I Sverige används betydligt mindre mängder, delvis på grund av klimatet.
Men även här ökar nu användningen, enligt Kemikalieinspektionen. Detta sedan odlare lagt om produktionen till potatis, raps, sockerbetor och olika grönsaker. Det är grödor som gynnats av EU-bidrag men är mer utsatta för angrepp och därför besprutas mer.
- Alla kemiska bekämpningsmedel ska bort. Men som ett steg på vägen har Sverige lyckats bra med att ta bort de värsta gifterna, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson. Men bilden håller på att grumlas.

Nya studier har visat att det populära ogräsmedlet glyfosat, som finns i Roundup, inte alls bryts ner så snabbt i marken som man tidigare trott. I både Danmark och Skåne har man hittat spår av glyfosat i vattendrag och grundvatten.
- Detta är mycket oroande. Både bönder och villaägare har betraktat glyfosat som ett effektivt men ofarligt undermedel. Men nu måste medlet omvärderas. Om grundvattnet förorenas finns det risk för både växter och djur, främst de vattenlevande, säger Svante Axelsson.
Han tror att de danska fynden beror på ökad användning av glyfosat och att ämnet efter ett antal år börjat ansamlas i grundvattnet. Eftersom Danmarks grundvatten ligger högt går processen snabbare där.

Risken för människor är sannolikt liten men de kommuner som hämtar dricksvatten från grundvattnet, vilket är särskilt vanligt i Danmark, kan få problem att klara EU-kraven för bekämpningsmedel. Det påträffas sällan rester av glyfosat i svenska livsmedel.
Kemikalieinspektionen beslutade nyligen att flytta upp glyfosat till steg två på den tregradiga riskskalan. Därmed krävs utbildning för att använda medlet.