Det här läsåret går omkring 400 000 elever på gymnasiet i Sverige. År 2015 kommer det vara närmare 300 000. Antalet skolor och utbildningar är fler än någonsin och Skolverket bedömer att vi får en överkapacitet.
– Det kommer att krävas anpassning och det kommer också naturligtvis att bli nedläggningar, och så måste det nog bli, både för fristående och kommunala skolor, säger Silja Jundin, utbildningsråd på Skolverket.
När en skola måste stänga har hemkommunen ansvar för att ta hand om de elever som står utan utbildningsplats, förutsatt att eleverna är yngre än 20 år. Det finns inga garantier för att få gå samma utbildningsprogram och det kan dröja innan eleverna får börja den nya utbildningen.
Jehja El Soudi gick elprogrammet på Doctrinagymnasiet i Uppsala. När hans klass tog examen i våras behövde Jehja extra tid på sig för att slutföra några kurser. Han återvände till skolan efter sommarlovet, men snart efter terminsstarten försattes Doctrinagymnasiet i konkurs.
Klasserna upplöstes och 116 elever stod utan utbildningsplats.
Jehja El Soudi fick en plats på Ekebyskolan. Lärarna som han hade på Doctrinagymnasiet har han inte kunnat nå och det finns således ingen som kan intyga att Jehja har påbörjat de kurser som han saknar slutbetyg i.
– Hans problem är typiskt. När Doctrina gick i konkurs fanns omdömen för alla icke avklarade kurser någonstans, men att få ut dem till elevernas nya skolor har varit ett jätteproblem. För många elever var det mesta klart i kurserna enligt deras utsagor, men de saknade vissa moment, säger Tommy Fredlund, lärare på Ekebyskolan som arbetade på Doctrinagymnasiet fram till konkursen.
– Det var svårt att få kontakt med lärarna i de ämnen jag skulle komplettera, för att få omdömen, jag har inte fått tag på dem än, säger Jehja El Soudi.
Lärarna har gått vidare och börjat på nya arbeten. Deras papper finns kvar hos konkursförvaltaren, men omdömena är inte alltid användbara även om de når en ny skola.
– I omdömena kan stå att eleven nästan är klar med en kurs, men måste examinera kapitel 3. Då vet vi inte säkert vilken bok som avses. Eller kan det stå att eleven saknar en inlämningsuppgift, men inte vad uppgiften handlar om. Det blir svårt när vi inte kan prata med lärarna.
För Jehja har konkursen betytt att han måste läsa ett extra gymnasieår på heltid. Han får göra om alla ofärdiga kurser från början i stället för att komplettera dem.
– Det går att tenta av kurser, men skolorna har olika tyngdpunkt på sina kurser. Vissa lägger mer vikt vid det praktiska medan andra har mer teoretisk inriktning, trots att det är samma utbildning. Så när man kommer till en ny skola har man inte precis samma kunskaper som läraren där förväntar sig, säger Tommy Fredlund.
I år har antalet ansökningar om att starta nya friskolor minskat, för första gången på flera år, från 303 förra året till 279 i år, det är fortfarande en hög siffra. Befintliga skolor har ansökt om att starta rekordmånga nya utbildningar, omkring 1 100.
Konkurrensen kommer att bli allt större, och när fler skolor riskerar konkurs kan många elever hamna i kläm, tvingas flytta mellan olika skolor, få läsa om kurser och förlänga sina utbildningar.
