Familjen Alferi minskade sitt bilåkande med 500 mil förra året. Bilen fick stå i garaget och i stället tog de bussen eller promenerade. De är en av 100 familjer som ingått i ett miljöprojekt i Karlstad kommun och som forskarna passat på att använda till sin studie.

– Vi fick ett barn till och upptäckte att det var mycket lättare att åka buss med två barn i stället för att packa in dem i bilen. Du sätter dem i vagnen och går till bussen, barnen kan sova under tiden, säger Jeanette Alferi.

Det forskarna kom fram till var att inte bara miljön påverkas positivt av mindre bilåkande – även människor ökar sitt välbefinnande av att låta bilen stå oftare.

I undersökningen
deltog 70 familjer – 45 uppgav att de hade ökat sitt välbefinnande markant. Det var samma familjer som i genomsnitt minskade sitt bilåkande med 10 procent. En del valde att cykla eller gå, andra att jobba hemifrån eller åka kollektivt.

De familjer som inte minskade sitt bilåkande låg däremot kvar på samma lyckonivå som när studien började ett år tidigare.

– Vi har mätt hur tillfredställda de är med livet i stort. Det är ett generellt mått som inte har något med fysisk eller psykisk hälsa att göra utan hur lycklig man själv upplever att man är, säger Lars Olsson, forskare vid Samot, forskningscenter om kollektivtrafik, vid Karlstad universitet.

Personerna i studien har fått svara på generella frågor om hur de ser på sitt liv, till exempel hur man skulle välja att leva om man fick leva om sitt liv. Och resultatet förvånade forskarna som utgick från att det skulle bli tvärtom – att det skulle påverka välbefinnandet negativt att inte använda bilen eftersom det skulle komplicera vardagen.

– Alla miljörapporter säger att vi måste ändra vårt beteende men metoderna att få ner bilåkandet misslyckas. Vi utgick från att det berodde på att folk upplever att de får ett lägre välbefinnande utan bilen. Nu blev de positivt påverkade istället, säger Lars Olsson.

Det finns omständigheter som kan ha påverkat studien. Dels att de familjer som deltar valde att vara med och tänka över sitt bilåkande och därför kan ha upplevt att de känt sig lyckligare för att de uppfyllt sina egna miljömål. Dessutom är studien begränsad till en relativt liten grupp i Karlstad där kollektivtrafiken är väl utvecklad.

– Men svaren är statistiskt säkerställda. Det är ingen slump att det blev så här, säger Lars Olsson.

På Göteborgs universitet pågår just nu en systerstudie som delvis stärker teorin. Den visar att det finns två huvudsakliga motiv till att använda bilen.

• Man tycker om sin bil och mår bra av att köra.

• Bilen ger en känsla av frihet.

Studien, som är en nationell undersökning som utförts på 1 300 personer, visar att ju starkare motiv en person har desto mer använder han eller hon bilen. Däremot fanns inget samband mellan hur mycket en person kör och hur lycklig den är.

Familjen Alferi är relativt miljömedveten. De sopsorterar, använder lågenergilampor och köper kravmärkt. Att använda bilen mindre var däremot inget strategiskt beslut utan det blev så eftersom de insåg att det var smidigare. Utöver det har de dessutom sparat pengar på att låta bilen stå och har övervägt att inte ha bil alls.

– Men det är skönt att ha den i garaget ifall vi skulle behöva den till något, även om den bara kostar pengar, säger Jeanette Alferi.

I Karlstad fortsätter studien om bilar och lycka i två år till. Nästa steg blir att erbjuda gratis busskort till vanebilister och nyinflyttade under en tid.

– Det finns alltid de som åker bil av gammal vana men om man kan flytta en del av det vardagliga åkandet till kollektivtrafiken så kan det påverka lyckonivån – och miljön, både globalt och lokalt, säger Lars Olsson.