Drygt 20 procent av de svenskar i ålder 18-29 som deltagit i den senaste World Values Survey-undersökningen har svarat att de kan tänka sig att rösta på ett annat parti än de avsett för en mindre summa pengar, skriver statsvetaren Staffan I. Lindberg på DN Debatt.

En ännu högre andel tycker att det är ganska eller mycket bra med en stark ledare som inte ”behöver bekymra sig om riksdag och politiska val”.

– Det här är en varningssignal. Unga är som ett lackmuspapper på samhället, om de svarar så här är det en trendmätare på ett samhälle där demokrati har blivit mindre viktigt, säger Jytte Guteland.

Hon upplever skolornas bemötande av politiska partier och ungdomsförbund som ett problem för att komma tillrätta med ungdomars engagemang för demokrati.

– Jag tycker att det ska vara lagstiftat att alla skolor ska släppa in partier och andra politiska organisationer. Det har vi haft stora problem med.

Skolorna är den mest naturliga arenan för ett demokratiskt samtal med unga

Erik Bengtzboe, orförande i MUF

Även MUF:s ordförande Erik Bengtzboe trycker på att attityden från skolorna måste förändras.

– Skolorna är den mest naturliga arenan för ett demokratiskt samtal med unga.

Statistiken visar inte på någon längtan efter diktatur utan är snarare ett uttryck för en allmän misstro mot partipolitiken, menar Adam Cwejman, ordförande i Liberala ungdomsförbundet.

– Jag tycker det är självklart att unga människor vill ha saker fixade snabbt och då är det inte konstigt att det kräver en stark ledare istället för det här käbblet i riksdagen. Tyvärr finns det en motsättning mellan att få saker gjorda och den tröghet som är inbyggt i parlamentarismen.

Helst skulle han se att partierna förändrades och öppnade upp sig med exempelvis tydligare personalval.

– Om ungdomar såg att politiker var en mer blandad skara människor och även kända profiler från samhället gav sig in i politiken så tror jag att tilltron skulle öka, säger Adam Cwejman.

Grön Ungdoms språkrör Rebecka Carlsson blev väldigt upprörd när hon hörde talas om studien.

– Både jag och det andra språkröret Björn Lindgren var på Tahrirtorget i Kairo och där blev det väldigt uppenbart vilket pris många betalar för att få rösta.

Samtidigt ifrågasätter hon undersökningens resultat och säger att flera andra studier snarare pekar på att det politiska intresset ökar.

– Det kan handla om en polarisering, att det finns en annan grupp som inte alls dras med. Men det finns också väldigt många som bryr sig väldigt mycket.