Ulrica Brolin är butikschef på Systembolaget på Sveavägen i Stockholm. Hon märker hur kunderna har börjat köpa billigare sprit i och med konjukturnedgången.
Foto: Yvonne Åsell
Det är Mats Ramstedt och Thor Norström på centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet som analyserat vilka faktorer som påverkar svenskens konsumtionsmönster då det gäller alkohol. Frågan är extra intressant eftersom den årliga alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat mellan 1995 och 2008 från 7,8 liter ren sprit per invånare som är 15 år eller äldre till 9,7 liter.
Det sammanfaller med att Sverige blev medlem i EU och medlemskapet har tvingat fram att de ursprungligen ganska snåla införselkvoterna i praktiken har slopats för hur mycket man får ta med sig hem vid utlandsresor.
– Den så kallade resandeinförseln har mer fördubblats och det påverkar förstås totalkonsumtionen. Men samtidigt har även Systembolaget ökat sin försäljning och det är mer förvånande, säger Mats Ramstedt.
EU-inträdet ledde till att Systembolagets andel av all alkoholförsäljning sjönk år efter år och så sent som 2004 stod den för bara drygt 40 procent. Samma år drack svensken som allra mest sedan 1880-talet, nämligen 10,5 liter ren sprit.
Därefter har konsumtionen minskat samtidigt som Systembolagets försäljning ökat och den är nu uppe i 58 procent av all försäljning. Tre av fem flaskor alkohol köper svenskarna lagligt på systemet.
– Vår studie av Systembolagets ökande försäljning visar att de ekonomiska faktorerna spelar överlägset störst roll för att man ska köpa mer alkohol. Den disponibla inkomsten har höjts rejält och de faktiska alkoholpriserna har sjunkit. Båda faktorerna gör att folk känner att de har råd att köpa mer, säger Mats Ramstedt.
Enligt denna förklaringsmodell står de ekonomiska faktorerna bakom 85 procent av försäljningsökningen. Resten förklaras av ökad tillgänglighet. Att det öppnats fler butiker, att man infört självplock, men framför allt att man införde lördagsöppet 2001.
– Samtidigt kan vi se att spritförsäljningen minskar, att försäljningen av öl ökat ungefär som förväntat medan framför allt vinförsäljningen ökat mer än förväntat, säger han.
Mats Ramstedt pekar på att det är känt från andra länder att den personliga ekonomin spelar roll för vad man köper för drycker och hur mycket.
– I goda tider tycker man att man har råd, att man kan unna sig. Men det innebär ju samtidigt att vi nu kan förvänta oss en minskad konsumtion. Med en finansiell kris, ökad arbetslöshet och en löneutveckling som inte är lika stark som tidigare borde vi se en nedgång och att folk köper billigare alkohol, säger Mats Ramstedt.
Enligt de första mätningarna för i år är också konsumtionen på väg ner. Den lär landa på cirka 9,5 liter ren alkohol per svensk som är 15 år eller äldre. Det är framför allt resandeinförseln som minskar genom den allt svagare svenska kronan.
I Systembolagets butik på Sveavägen i Stockholm var lagret i veckan välfyllt med snaps och öl. Midsommar är en av de perioder då försäljningen är som högst. Men det märks redan i butiken att lågkonjunkturen slagit till.
– Ju mer pengar folk har desto dyrare varor köper de. Fast folk håller mer på sina kronor. Men det är olika runt om i Sverige, i vissa delar av landet ökar Systembolagets försäljning eftersom kronan är så svag. Det har inneburit att det inte är lika lockande att åka utomlands och handla, säger butikschefen Ulrica Brolin.
En av kunderna som passade på att handla innan den värsta ruschen började häromdagen var Marlene Rådström. Hon tror att lågkonjunkturen kommer att få många att dra ner på lyxen.
– Jag själv är inte här så ofta så det är ingen större skillnad. Men flera av mina nära vänner har bytt ut det fina vinet till bag-in-box, säger hon.
