Det är biologilektion för niondeklassare i Bredängsskolan. Nervcellens uppbyggnad är temat för dagen. Dana Trabulsi reagerar snabbt och klarar testet med glans när kamraten Carina Van håller i reaktionsstickan.

– Jag tänker mycket på betygen. Min bror gick ut med 300 meritpoäng, och nu känner jag pressen, säger Dana Trabulsi.

Även för lärare och skolledning på Stockholms skolor är betygen pressande, men från en annan utgångspunkt. Bredängsskolan är en av 30-talet skolor i Stockholm där resultaten sjunkit de senaste fyra åren. Behörigheten har minskat från 85,5 procent 2006 till 74 procent i år. Men jämförelsen mellan skolorna blir lätt missvisande.

– Statistiken säger väldigt lite om kvaliteten på undervisningen, säger NO-läraren Sofia Sörnäs.

Hon använder tydliga gester för att förklara nervimpulsernas väg genom kroppen. Liksom sina kolleger har hon fortbildats, och har nu behörighet att undervisa i svenska som andraspråk.

– Det skadar ju inte att levandegöra orden lite mer.

Det är lugnt med 15–16 elever i klassrummet under de lektioner som SvD är med på.

– Det är bra här, lärarna är öppna och går efter dina behov, säger Tomas Kidane, som just bytt skola.

Eleverna har olika idéer om skillnaderna mellan skolor i förorten och i innerstan.

– De har lättare för språket. Här pratar man inte så mycket svenska, utan mer slang, säger Carina Van.

För skolledningen är det analys som gäller när resultaten sjunker. I Bredängsskolan har 95 procent av eleverna utländsk bakgrund och annat modersmål än svenska. Nyanlända elever får snabbt genomslag i statistiken, och kan påverka resultatet från ett år till ett annat. Skolans rektor Anna-Lena Jerkander understryker att resultaten är viktiga, men inte allt:

– Ibland måste vi lägga betygen åt sidan. Skolan ska också bidra till att forma en fungerande samhällsmedborgare.