–Vi vill erbjuda en morot för duktiga elever men det är fel att kalla det elitklass, säger Eva Arfwedson rektor för Rålambshovsskolan i Stockholm med profilklasser i matte och NO.

Trots att Skolverket vid flera tillfällen slagit fast att så kallade färdighetstester bara får användas vid intagning till klasser med inriktning på idrott och estetiska ämnen, har skolan sedan flera år tillbaka testat elever som vill söka in till profilklasser i matte och NO. Testerna kallas studievägledande och syftar till att gallra fram elever som är särskilt intresserade av dessa kärnämnen.

–Vi vill hitta elever som brinner för problemlösning. Nyfikna elever som gillar att sitta och klura med olika uppgifter. Kanske inte alltid de bästa eleverna men de mest motiverade, säger Lotta Yllén, speciallärare i matte och NO i profilklasserna på högstadiet på Rålambshovsskolan.

Hon tycker det är bättre med ”klurighetstester” än rena kunskapstester som nu förordas av regeringen.

–Eleverna blir säkrare i sitt val, tror hon.

Intresset för högstadiets profilklasser är stort. I år var det dubbelt så många sökande som det fanns platser på Rålambshovskolan i Marieberg på Kungsholmen. Inom kort planeras nya specialklasser, nu med engelska som huvudinriktning

–Vi som går här har valt att satsa på skolan. Att vi är så motiverade gör att vi kommer längre än i andra klasser, säger Alice Liljegren.

Hon är en av 23 elever i skolans niondeklass med speciell inriktning på matematik och naturorienterande ämnen. Det betyder högre studietakt än i en vanlig klass och 45 minuters extra matteundervisning per vecka.

Flera elever är redan inne på gymnasiets mattekurs.

–Skillnaden mellan eleverna i specialklasserna och vanliga klasser är att specialeleverna får en djupare förståelse för matematiska problem. De lär sig fråga hur och varför, säger Eva Arfwedson.

Elever som bor inom skolans upptagningsområde har företräde till klasserna men det finns alltså även andra kriterier för intagningen. Förutom testerna görs intervjuer med eleverna och med deras tidigare lärare på mellanstadiet för att stödja elevernas val.

Eva Arfwedson tror inte att skillnaden skulle bli så stor om det infördes antagningstester som regeringen vill.

–Det viktiga är att hitta elever som är specialintresserade av skolan, särskilt dessa ämnen. Det gör vi redan med de metoder vi har idag, säger hon.

Emma Wallinder och Martin Holmer som är klasskamrater med Alice Liljegren, var stolta och glada när de fick reda på att de klarat testet och kommit in.

–Jag ville göra något som stack ut och så ville jag veta hur bra jag var jämfört med andra, säger Martin Holmer som är mycket nöjd med sina tre år i profilklass.

Den höga studietakten har passat honom och han har känt sig stimulerad av klasskamraterna och att han tycker lärarna varit så bra.

–Det är en lugn klass. Alla är motiverade och höjer varandra, säger han

Emma Wallinder uttrycker det som att hon fått lära sig fler saker tidigare än hon annars skulle ha gjort.

–Dessutom sporras man av att så många runt omkring en är så duktiga.

För Alice Liljegren var valet självklart.

–Jag har alltid haft lätt för mig, speciellt för matte. När jag gick på mellanstadiet hade jag extramatte. Tyckte det lät bra med en klass där alla var på samma nivå, säger hon.

Ändå blev det en chock för henne när hon inte längre var bäst i klassen på matte.

–Det tog ett år att vänja sig vid det. Nu går det bra, säger hon och tillägger:

– Här är det aldrig negativt att vara duktig.

Emma Wallinder har ibland känt att det varit svårare att få bra betyg i klassen eftersom konkurrensen varit så hård. Men det tillbakavisar Lotta Yllén och menar att alla klasserna bedöms efter samma kriterier.

–I de här klasserna blir det många MVG:n säger hon.

Att vara lärare i en profilklass betyder också mer fokuserade elever och jämnare nivå i undervisningen.