Anders Behring Breivik i Norge, Pekka-Eric Auvinen i Finland och skytten i Malmö hade licens för de vapen de använde för att döda. Huruvida lagliga vapen är en fara eller inte råder det däremot delade meningar om.

– Det är betydligt svårare för politikerna att göra något åt det verkliga problemet med illegala vapen. Då blir det kanske naturligt att man vänder sig till de vapen man känner till och utökar kontrollen. Men det finns inga garantier att det ger någon effekt, det hindrar inte att illegala vapen kommer in från forna öststater, säger Roger Tiensuu, förbundsordförande i International practical shooting confederation Sverige, IPSC, som skjuter dynamiskt skytte med bland annat semiautomatvapen.

– Efter varje händelse, som skolskjutningen i Finland och detta i Norge, så får psykiatriker frågan om hur vi kan identifiera dessa personer. Det kan vi inte. Det finns ingen psykisk egenskap som gör att vi kan identifiera en person, det enda vi kan göra något åt är vapnen, säger Henrik Anckarsäter, professor och överläkare i rättspsykiatri vid Göteborgs universitet.

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, har en mer nyansierad bild och pratar om två kategorier av vapenvåldsverkare.

– Det är frågan om vilken typ av skjutningar vi pratar om. Kriminella grupper använder med garanti illegala vapen. Däremot hittar man legala vapen hos mer udda figurer som använder det på ett systematiskt sätt, som skytten i Malmö till exempel.

– Det används även en ansenlig andel lagliga vapen när någon skjuter ner sin äkta hälft och sina barn på nära håll. Det är för övrigt dödligare än gangstrarna, som väldigt ofta missar.

Vapens vara eller icke vara är en knäckfråga för Henrik Anckar-säter.

– Är det värt risken att det finns automatvapen ute i samhället?

Förutom att förbjuda sportskyttevapen har han två förslag till hur problemet kan angripas göra det svårare att få vapenlicens och se till att vapen måste förvaras på en skytteklubb. Men Roger Tiensuu tycker inte att förslagen är bra.

– Enligt lag måste ägaren förvara sitt vapen hemma, så då måste föreningen äga alla vapen eller så måste lagen ändras. Och hur ska jägare göra? Ska man få ha älgstudsaren hemma, men min kaliber 22 måste vara inlåst på en skytteklubb?

Tiensuu kritiserar även förslaget till hårdare vapenlicens.

– Jag tycker att det har fungerat bra i Sverige. Man lär känna folk ganska bra i klubbarna. Professorn får ursäkta, men jag tror att det är väldigt ovanligt att man inte upptäcker de som inte är intresserade av skytte för målskjutningens skull.

Men alla är inte lika bekväma med dagens licenssystem. För att få licens till sportskytte krävs det att man har godkända tester, varit aktiv medlem i ett halvår till ett år, och att man har två referenspersoner som har licens.

– Det värsta är att folk som inte borde ha licens får det eftersom det inte finns någon som har kontroll på vem som är lämplig. Det räcker att folk känner varandra, säger ”Martin”, som vill vara anonym.

I den klubb han tidigare var medlem i fanns det en person som ingen ville vara referens till eftersom han uppfattades som psykiskt instabil.

– I dag vet jag att han har en k-pist i dag, ett ganska riskfyllt vapen som jag inte känner mig trygg med att han har. Det var okej att han var på klubben och sköt, men ett eget vapen tycker jag inte att han ska ha.

Känner man ett socialt tryck att stå som referens?

– Så kan det mycket väl bli. Det kan vara svårt att säga nej när en person redan har blivit accepterad i verksamheten.