Stockholms nya spårväg, Spårväg city, är tänkt att gå från Ropsten till Kungsholmen, via Centralen, och kosta minst 3 miljarder kronor att bygga. Första etappen, nytt spår mellan Nybroplan och Sergelrondellen och förstärkning av befintligt spår ut till Djurgården, stod klar i augusti i år.

Storstockholms lokaltrafik (SL) överskred då budgeten med 60 miljoner kronor. Ett skäl till det var att Djurgårdslinjen var i sämre skick än man först insett. Nästa etapp, mellan Ropsten och Djurgårdsbron, ska SL fatta beslut om före årsskiftet. Därefter är det dags för den sista etappen, som är tänkt att bli sträckan från Centralen till västra Kungsholmen.

Nu visar en konsultrapport som SvD har läst att Kungsholmen inte behöver någon spårväg. Under en timme i rusningstrafik kommer max 400 personer att resa med spårvägen från Kungsholmen mot Centralen. Siffran kan jämföras med spår­vägen från Ropsten under samma tid: 2 700 personer.

Rapporten om antal resande beställdes av SL förra sommaren. I materialet finns inga siffror redo­visade för sträckan Centralen-Kungsholmen, det konstateras bara att den kommer att ”användas av få resenärer”. Exakt hur många det rör sig om har kommit fram först nu. Analysen har inte visats för SL:s styrelse, utan stannat på tjänstemannanivå.

– Jag har varit kritisk till projektet Spårväg city hela tiden, ­eftersom underlagen har varit så knapphändiga. När det nu finns ett tydligt underlag som detta borde det ha redovisats för styrelsen, säger Lars Dahlberg, (S), oppositionslandstingsråd och 2:e vice ordförande i SL.

Orsaken till de låga passagerarsiffrorna på Kungsholmen är, enligt konsulten, att tunnelbanan är överlägsen i tid och kapacitet. Kungsholmsbor kan välja att resa med grön eller blå linje och minst tre bussar in mot centrum.

SL känner till att spårvägen inte kommer att ha tillräckligt med resenärer på Kungsholmen. Det bekräftade SL:s presschef Björn Holmberg för SvD tidigare i höstas.

– Behovet är inte så stort, men vi tror ändå att människor behöver kommunikationer och att det redan nu finns behov av att avlasta befintlig trafik, sade han.

Christer G Wennerholm, (M), trafiklandstingsråd och ordförande i SL:s styrelse, har inte velat uttala sig till SvD. Han hälsar via sin pressekreterare att han inväntar tjänstemännens utredning om den fortsatta inriktningen för spårvägen. Den ska vara klar i år.

Jan Valeskog, (S), vice ordförande i Stockholms stads trafiknämnd, är inte förvånad över det låga resandetalet, men upprörd.

– Att lägga ut miljarder för få resande på spårvagnen på Kungsholmen och samtidigt dubblera risken för trafikolyckor med spårvagn i blandtrafik är oförsvarligt. Det är allvarligt att Wennerholm konsekvent har bluffat om antalet resande för prestigeprojektet Spårväg city, säger han.

Lars Dahlberg säger att SL inte har råd med några felsatsningar.

– Vi måste bygga ut kollektivtrafiken där behoven är som störst. Vi tycker att dragningen mot Ropsten är mycket viktigare, däremot kommer vi att säga nej till dragningen på Kungsholmen.

På grund av så få resande föreslår konsulten tiominuterstrafik mellan Hornsberg på Kungsholmen och Centralen. På den andra sträckan, Ropsten mot Centralen, ska tåget gå tre gånger så ofta. Enligt rapporten bör SL också ta bort busslinje 56 på Flemminggatan för att få resenärer till spårvägen. Samma utredare föreslog att buss 47 skulle tas bort, vilket också gjordes.

Gabriella Burel, ansvarig för spårutbyggnader på SL, säger att anledningen till att västra Kungsholmen finns med i planerna, är att det ska byggas nya bostäder och arbetsplatser där. Detta har dock konsulten tagit hänsyn till i sin prognos för 2030.

– Frågan vi måste ställa oss är: vart drar vi lämpligen Spårväg city för att möta upp behovet av mer kollektivtrafik? säger hon.

SL har inte gjort några opinionsundersökningar för att ta reda på om stockholmarna vill ha en spårväg. De skäl som anges för att motivera bygget är att ge de planerade bostadsområdena på norra Djurgården, västra Kungsholmen och Värtan-området en egen spårförbindelse.

Enligt de styrande i SL och Stockholms stad bidrar spårbunden kollektivtrafik i innerstan också till Vision 2030, där målet är att ”skapa en storstad i världsklass”. På köpet ska miljön bli bättre med färre bussar. I dag finns inga beslut om när etapp tre, mot Kungsholmen, ska påbörjas, eller hur den exakta dragningen västerut blir.