Viruset - som förvaras bakom lås och bom i USA - visar sig ha stora likheter med dagens fågelinfluensa.

Den fruktade Spanska sjukan svepte över världen 1918 och tog minst 20 miljoner liv. Framför allt unga människor insjuknade, det tog bara några dagar för dem att utveckla feber och blödningar i lungorna och sedan dö. I Sverige miste 35 000 människor livet.

Ett av farsotens offer - en kvinna som begravdes i permafrosten i Alaska - har nu bidragit till att återskapa viruset. Det är nämligen vävnadsprover från hennes lungor som forskarna utgått från när de byggt upp viruset. Resultatet är bland annat en fullständig kartläggning av virusets genetiska kod, som publiceras den här veckan i tidskriften Science.

För att få fram genomet har forskarna, med Terrence Tumpey från USA:s smittskyddsinstitut i spetsen, använt en teknik som kallas omvänd genetik: Gensekvensen hos det frusna viruset i kvinnans lungor har kartlagts och byggts upp (i vissa fall byggts om) för att sedan föras över till bakterier som i sin tur förts in i celler där viruset växt till.

Åtta gener som utmärker Spanska sjukan har hittats. En av dem är den så kallade HA-genen som gör att viruset kan fästa på cellerna i lungorna - och därmed orsaka så stor skada där.

Det ”nya” viruset har testats på möss, kycklingembryon och mänskliga lungceller och uppvisat samma dödlighet som beskrevs 1918. Det förvaras under strikta säkerhetsförordningar på det amerikanska smittskyddsinstitutet i Georgia.

Parallell forskning, som publiceras i veckans nummer av tidskriften Nature, hävdar att Spanska sjukan i själva verket var en form av fågelinfluensa. Uppbyggnaden av ett fåtal aminosyror är det enda som skiljer dem båda åt.

Bakgrunden till forskningen är en vilja att ta reda på vad i Spanska sjukans virus som gjorde sjukdomen så dödlig (nämligen HA-genen) med siktet inställt på framtida läkemedel.