Sovjetisk ”ubåt” kan vara skolfartyg

Hårsfjärdsincidenten är en av de mest uppmärksammade ubåts-incidenterna på svenskt vatten. I oktober 1982 genomfördes en intensiv jakt på främmande ubåtar i närheten av ett den svenska marinens skyddade områden i Stockholms södra skärgård.

Den kommission som året efter utredde incidenten konstaterade att sovjetiska ubåtar och miniubåtar tagit sig in på svenskt vatten – något som gjorde att Sverige lämnade in en protest mot Sovjetunionen.

Teorin om sovjetiska ubåtar har dock varit ifrågasatt och en rad andra teorier har förts fram. Förra året släpptes den 3.47 minuter långa bandinspelningen från Hårsfjärden den 12 oktober och bland annat tog Uppdrag Granskning upp frågan om det verkligen rörde sig om ubåtar från Sovjetunionen.

Alternativa teorier var att "ubåtsljuden" kom från helikoptrar eller från svenska ytfartyg. Andra har menat att det var amerikanska ubåtar som tog sig in på svenskt vatten.

Nu har Försvarets forskningsinstitut gjort en teknisk analys av bandinspelningen. Och svaret ger alla som inte trott på teorin om sovjetiska ubåtar rätt. Enligt FOI kommer det inspelade ljust troligtvis från skolfartyget Amalia, eller taxibåten som försvaret kallar den – och inte från en sovjetisk ubåt.

"Analysen stöder sin slutsats på ett flertal fakta, till exempel att samma frekvens som Amalias motortändarfrekvens återfinns i inspelningen, att Amalia hade ett skadat propellerblad, likheten i varvtal och likheten mellan hennes propellerljud och det på 3:47-inspelningen", skriver FOI i ett pressmeddelande.

Till SvD.se säger överingenjör Erland Sangfelt, som genomfört analysen, att han är tämligen säker på att analysen visar rätt.

– Jag själv tror att det är Amalia, men för att vara helt säker behöver vi se hennes assymetriska sidband. Det är den pusselbit som saknas, säger Sangfelt.

Också brushöjningar och en pingsignal från dagen innan har analyserats. Slutsatsen: "pingsignalen kan komma från antingen marinens egna helikoptersonarer eller från någon annan sonar – utredningen utesluter inget av alternativen. Brushöjningen kom sig sannolikt av regn", skriver FOI.

Varför har det dröjt så länge för att få fram det här resultatet?

– Jag tror det handlar om psykologi, att man tidigare har varit för påverkad av stämningen och inte ifrågasatt historien. Så här långt efteråt går det att tänka mer neutralt och se vilka svagheter det finns i resonemanget. Man blir klokare med åren, säger Erland Sangfelt.

Hur fick ni upp ögonen för Amalia?

– Jag fick höra talas om henne på ett seminarium och blev intresserad och tänkte höra av mig till skepparen. Men han kontaktade mig först. När inspelningen släpptes kände han igen dem och tyckte de lät som om de kom från Amalia.

Amalia ligger just nu på varv, men används forfarande som skolfartyg.

– Det är en större galeas, berättar ägaren Ulf Busch för SvD.se.

När ljudet spelades in var Amalia i närheten av sökområdet med flera journalister.

– Vi kör ju folk och det var en intensiv period med ubåtskränkningarna. Alla journalister som var där ville ju bli körda till platsen, säger Ulf Busch.

Hur gick det till när ni upptäckte att det var Amalia på ljudbandet?

– Det var en slump. Militärfolk skickade ljudfilen till mig och det var första gången jag hörde det. Innan dess hade jag ingen aning om att det fanns ett ljud som ingen kunde förklara. Men någon i periferin skickade alltså ljudet till mig och då hörde jag att det var Amalia och sedan pratade jag med Erland Sangfelt.