Socialstyrelsens region sydväst har inlett en granskning av SOS Alarms prioritering av ambulanser. Bakgrunden är sex fall där patienter som ringt efter ambulans har fått vänta så pass länge att de, enligt anmälarna, har tagit skada, riskerat att ta skada eller rent av avlidit till följd av den långa väntan.

I Göteborg i fjol dog en äldre kvinna i sviterna av njursvikt och lunginflammation. Dagar före nekades hon ambulans av SOS Alarm och bedömdes istället som sjuktransport. I ett annat fall fick en man med svår andnöd rådet att uppsöka ett apotek och köpa hostmedicin. På sjukhuset konstaterades senare att han hade en pågående hjärtinfarkt.

–Det är en väldigt riskfylld verksamhet kan vi konstatera. Det kan ju hänga på liv och död om man prioriteras bort eller inte får hjälp i tid. Sen är det så med den här verksamheten att man inte kan förvänta sig att få en Prio ett-ambulans inom fem minuter i hela Sverige. Men man kan kräva att verksamheterna tar lärdom av händelserna: när blev det inte bra, hur många gånger hände det och är det en relevant nivå på tillgängligheten, säger Maria Carlund inspektör vid Socialstyrelsen region sydväst.

–Den här granskningen ska undersöka hur de själva har kontroll och utreder den här problematiken, att det eventuellt blir fel vid prioriteringar.

Redan i februari i år riktade Socialstyrelsen kritik mot SOS Alarm och ambulanssjukvården i Västra Götaland, som utförs av Falck. Bakgrunden var att myndigheten hade fått indikationer att vårdgivarna slarvade med patientsäkerheten och avvikelsehanteringen, som ska göras varje gång brister uppkommer i vården för att undvika framtida fel. Socialstyrelsen konstaterade att arbetet fungerade ”dåligt” och att bristerna i avvikelsehanteringen var ”mycket allvarliga”.

Men de enskilda vårdgivarna var inte bara dåliga på att sammanställa sina egna brister utan även i samspelet med varandra.

–Vi fann att det finns flera spelare på planen när en patient söker vård. Dock finns det inget system för samverkan mellan dem när det brister. En brist hos SOS Alarm kan uppfattas hos Falck och vice versa, men de har inget bra system att ta tag i den typen av frågor. Lär man sig inte så kan man inte rätta till problemen, säger Carina Forsberg, enhetschef för Socialstyrelsen region sydväst.

Enligt henne beror bristerna på att organisationerna inte är varse om sina skyldigheter.

–Det ligger i alla vårdgivares skyldighet att följa upp den verksamhet man har och om det innebär att man måste följa upp det hos sin vårdgranne så får man ju göra det.

Socialstyrelsen har nu skickat en begäran till SOS Alarms chefläkare om ett yttrande hur de bedömer riskerna kring ambulansprioriteringen. Myndigheten har också begärt en sammanställning av avvikelserapporterna som granskats.

SOS Alarm vill inte kommentera utredningarna.

–När vi har skickat in våra svar till Socialstyrelsen får de avgöra om de vill göra det här offentligt. Vi måste ju hålla kontakt med våra tillsynsmyndigheter direkt och inte med media, säger presstalesmannen Anders Klarström.

Janne Kautto, tillförordnad ordförande för Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor, välkomnar utredningarna. Han menar att prioriteringarna över telefon är en viktig faktor för att fall, som det uppmärksammade där Emil Linnell avled när ambulansen uteblev, inte ska upprepas.

–Det handlar om resursbrist kombinerat med bristande kommunikation mellan ambulansen och SOS, och det är ett nationellt problem. Tyvärr krävs det att någon avlider för att något ska hända, förhoppningsvis var Emil den sista.