Sopberg i Atlanten växer inte

Trots att de stora berg av plastsopor som har upptäckts i vissa havsområden har fått stor medial uppmärksamhet, är kunskapen om dem liten. En ny forskningsrapport visar att ett sopberg i Atlanten inte har vuxit i omfång de senaste 20 åren, trots att mer och mer plastföremål slängs i haven.

För ett par år sedan fick det enorma berg med plastsopor som skvalpar runt i Stilla Havet stor uppmärksamhet i medier. Men det finns också ett mindre känt, men väl undersökt, sopberg, utanför USA:s östkust.

För 22 år sedan började kursdeltagare från det amerikanska studieförbundet Sea education association, Sea, hitta stora samlingar av plastfragment över ett 1450 kilometer långt område. Sedan dess har studenter återvänt varje år och dragit med planktonhåv på 6000 positioner, samma varje år, för att följa plastbergets utveckling.

Koncentrationerna av plastföremål är lika hög som i Stilla havets plastberg, upp till200000 plastföremål per kvadratkilometer. Merparten är av polyetylen och polypropen, två vanliga plaster.

Ytliga havsströmmar gör att plastfragmenten samlas i det här området. Men koncentrationen av plastpartiklarna, som vanligtvis är några millimeter stora, har inte ökat under de två decennier som kartläggningen har pågått. Under samma tid har mängden skräp som slängs i havet ökat markant. Forskarna har inget svar på vart detta tar vägen.

Data om sopberget i Atlanten publiceras i senaste numren av tidskrifterna Science och Marine Pollution Bulletin.

–Den analys vi presenterar är en robust, vetenskaplig beskrivning över omfattningen av plastföroreningar i havet, säger Paul Joyce vid Sea i ett pressmeddelande.

En trolig förklaring till att sopberget inte växer är att plasten bryts ner till mikroskopiska partiklar, som inte fastnar i en planktonhåv, säger Kerstin Magnusson som forskar om gifter i marin miljö vid företaget N-research.

Plastmolekylens egenskaper gör att den suger åt sig fettlösliga miljögifter som PCB, DDT och bromerade flamskyddsmedel.

– Plastpartiklarna laddas med miljögifter som kan föras över till marina organismer, till exempel musslor. Men även en fågel kan drabbas om den får i sig en plastpåse som dragit åt sig gift. Plasten ligger i krävan och giftmolekylerna är så små att de tar sig in i blodet, säger Kerstin Magnusson.

I vilken omfattning det sker är en av många frågor kring plastbergen.


  • Kopiera sidans adress

Toppnyheter SvD.se

SvD offert

Gör som 71391 stockholmare. Få offerter från företag nära dig - HELT GRATIS!

Populärt i Stockholm just nu:

Badrumsrenovering

Renovera eller bygga nytt badrum

Målare

Erfarna målare för ett snyggare hem

Flytthjälp

Snabba och pålitliga flyttfirmor

Flyttstädning

Hitta billig och effektiv städhjälp

Hemstädning

Rent hem snabbt och tryggt

+ Se alla kategorier