Med hjälp av elektroder mäts hur djupt man sover, ögonens rörelser och muskelspänningen. Allt ingår i den mätning av sömnkvaliteten som görs på Sömnutredningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Foto: Ingvar Karmhed
– Sömnbristen finns ständigt i bakhuvudet. Den har sänkt min livskvalitet. Varje natt är som en enda lång väntan, berättar hon när vi träffas på Sömnutredningsavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala där Louise är inlagd för utredning.
Sedan fyra år tillbaka uppger hon sig bara kunna sova två–tre timmar varje natt och då först efter att ha svalt en insomningstablett.
– Piller är den enda hjälp jag fått, någon utredning om orsaken till sömnsvårigheterna har aldrig gjorts, säger hon.
Själv sätter hon problem i samband med en omorganisation som gjordes på det företag hon jobbade på 2003. Plötsligt skulle Louise bli chef för en hel avdelning med eget personalansvar. Hennes tillvaro uppfylldes av möten och hon började ta med sig arbetsuppgifter hem. Nätterna ägnades åt problemlösning. Det blev allt svårare att somna på kvällarna. Trots att hon gått i pension sedan dess kvarstår problemen.
Louise är typisk för den växande andelen svenskar med så kallad insomnia – sömnlöshet. Utöver stora problem med att somna, uppger hon sig bara kunna sova i korta intervaller och vaknar extremt tidigt.
Sedan 60-talet har den genomsnittliga sovtiden minskat med nästan två timmar, visar amerikanska studier. Under samma period har andelen unga, 16–30 år som sover mindre än sju timmar mer än fördubblats. En tilltagande kollektiv sömnskuld som börjat få tydliga konsekvenser för folkhälsan, särskilt för äldre kvinnor men också för många unga, inte minst småbarnsföräldrar. Två stora sjukdomsgrupper dominerar bilden, insomnipatienterna och patienterna med ofrivilliga andningsuppehåll under sömnen, så kallad sömnapné.
– Svensken sover allt kortare och allt mer oregelbundet, säger Jan Hedin,professor i sömnmedicin vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Han är en av huvudtalarna på kongressen i sömnmedicin i Skövde som alltså inleds i dag.
Enligt Statistiska Centralbyråns årliga undersökningar om svenskarnas levnadsvanor, ULF-studien, anser var tredje svensk att de får otillräckligt med sömn. Var femte man och drygt var tredje kvinna uppger att de haft akuta problem med sömnen under de senaste veckorna.
Sömnbristen kostar samhället minst 1,4 miljarder varje år i direkta och indirekta kostnader i främst i form av produktionsbortfall och minskat produktivitet. Det har en grupp hälsoekonomer vid läkemedelsföretaget Nycomed, ombud för ett av marknadens nya sömnläkemedel, räknat ut.
– En extremt konservativ skattning som inte innefattar trafikolyckor och fallolyckor med koppling till sömnbrist, säger Joakim Svahn, apotekare och medicinsk rådgivare vid företaget.
För patienter med sömnapné finns verksamma behandlingar, främst, viktreduktion eller masker och bettskenor som motverkar andningsuppehåll. För insomnipatienterna som ökar mest i omfattning, har läget hittills varit betydligt mer problematiskt.
– Extremt många drabbade har tvingas hanka sig fram i vården utan att få någon riktig hjälp, säger Jan Hedin.
Men nu ljusnar bilden. I takt med att forskarna har fått bättre kunskaper om vilka områden i hjärnan som är involverade i processen har flera nya typer av sömnläkemedel tagits fram. Gemensamt för dessa uppges vara att de har en bättre effekt på djupsömnen utan att för den skull ge någon hang over effekt dagen efter. Ännu vet man dock inget om långtidseffekterna. Allt fler drabbade väntas också bli hjälpta av kognitiv terapi.
Även Louise har fått en mer positiv bild av sin sömnproblematik. Premiärnattens objektiva mätning av sömnkvaliteten visar att hennes sömnstörning kanske inte är fullt så allvarlig. Istället för tre timmars sömn som hon själv uppgav sig ha sovit, visade det sig att hon sovit sammanlagt nästan sju timmar – om än med sex-sju uppvaknanden. Men det tog väldigt lång tid innan hon somnade, en och en halv timma mot normalt max en halvtimma.
