Studierna som redovisas i tidskriften Sleep, är de första längre uppföljningarna som gjorts av patienter med denna utbredda och ofta underdiagnostiserade problematik. De visar båda på en generellt förhöjd risk för förtida död i den drabbade gruppen, särskilt för dem som inte kommer under behandling.

Båda studierna understryker också vikten av att personer med ofrivilliga andningsuppehåll verkligen söker läkarvård i tid.

– Sömnapné är ett potentiellt mycket allvarligt tillstånd som kräver medicinsk bedömning, framhåller Michael Twery, chef för sömnforskningsavdelningen vid National Institute of Health, NIH.

Han är huvudansvarig forskare för den största av de båda studierna.

Drygt 1 500 från början friska personer mellan 30 och 60 år har följts av NIH-forskarna under nästan 14 års tid. Granskningen visar att personer med allvarlig sömnapné löpte upp till tre gånger så hög risk att avlida under observationstiden som den friska kontrollgruppen. För de som förblev obehandlade var den allmänna överrisken fyra gånger så hög. I riskbedömningen har forskarna tagit hänsyn till andra kända riskfaktorer i sammanhanget som ålder, kön, rökning, blodfetter och diabetes.

En australiensisk studie som presenteras samtidigt i samma nummer av Sleep, bekräftar de amerikanska forskarna slutsatser. Deras studie är dock betydligt mindre, den omfattar 380 personer som också följts under 14 år.

Efter observationstiden hade 33 procent i deras grupp med måttlig till allvarlig form av sömnapné avlidit mot 7,7 procent i den friska gruppen.

– Detta är den första studien som kunnat bekräfta att det finns ett samband mellan sömnapné och en allmänt förhöjd risk för förtida död. Risken var förvånansvärt hög, säger Nathaniel Marshall vid Woolcock Institute of Medical Research i Sydney, huvudansvarig för den australiensiska studien.

Enligt deras studie har en 40-åring med sömnapné samma risk att avlida i förtid som en 57-åring.

Måttlig till allvarlig sömnapné innebär 15 eller fler ofrivilliga andningsuppehåll per timma. En person med allvarlig sömnapné kan ha upp till 400 sådana uppehåll per natt. Den störda andningen ökar tillflödet av stresshormoner och försätter kroppen i larmberedskap med stora påfrestningar på hjärtat som följd.

Det är också känt sedan tidigare att sömnapné ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar men hittills har alltså inget forskarlag tittat på hur överrisken ser ut över tiden.

Sven-Erik Broman, avdelningschef på sömnutredningskliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, säger att studierna förstärker och understryker riskerna med sömnapné och visar på vikten av att söka vård i tid.

Lena Leissner, sömnforskare och överläkare på neurologkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro, liknar tillståndet med en tickande bomb. Ändå drar sig många, särskilt kvinnor, för att söka vård.

– Ett genant snarktillstånd kan lätt utveckla sig till ett livshotande sjukdomstillstånd för den som inte söker vård i tid, säger hon.

Karl Franklin, överläkare vid lungkliniken på Norrlands Universitetssjukhus, är bekymrad över att väntetiderna för utredning på många håll är så orimligt långa. I hans område kan den som söker för den här problematiken få vänta i upp till tre år på utredning och behandling.