Traditionellt har Förenta staterna haft en låg profil och inte lagt sig i svensk Natodebatt. Standardssvaret är att alliansens dörr står öppen ”men det är Sveriges sak att avgöra om det vill ansluta sig”. Men i en intervju med SvD inför veckans Natotoppmöte går Kurt Volker längre.

– Sverige gör en del från utsidan av Nato och de bidragen är mycket välkomna. Som medlem i Nato, om Sverige skulle bli medlem, skulle ni också delta i besluten, klargör Kurt Volker.

Huvuddelen av Sveriges utlandsstyrka står sedan flera år under Natobefäl i Afghanistan och Kosovo. Försvarsminister Sten Tolgfors sade i ett tal den 14 januari i Sälen att Sverige uppfattas som Natos allra viktigaste partnerland. Men han tog också upp ett långvarigt missnöje på svensk sida över att inte få full information om de fredsoperationer vi deltar i.

Problemet är väl känt i Washington.

– Vi har drivit detta mycket långt. Men det finns naturligtvis vissa gränser – helt enkelt eftersom Sverige har valt att inte bli medlem av Nato. Det tvingar oss till vissa begränsningar, säger Kurt Volker och förklarar:

– Den lättaste vägen att bli samordnad, integrerad och kunna delta i planeringen vore om Sverige var medlem, i stället för att verka från utsidan. Men vad än Sverige känner sig tryggt med, så välkomnar vi och uppskattar vi de bidrag som Sverige ger till säkerhet och stabilitet i de operationer som Nato leder.

Inför Natotoppmötet i Bukarest var tanken att Sverige och Finland på torsdag skulle anmäla att de vill ta del av arbetet inom Natos brandkårsstyrka, NRF. Men medan Finland redan sagt ja så tvekar den svenska regeringen.

– Om ytterligare förmågor kunde hängas på NRF styrkan och vi kan komma överens med villkor som Finland och Sverige är nöjda med så välkomnar vi det, säger Kurt Volker.