Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, tar emot runt 4 600 ärenden om året från patienter som anser sig ha blivit felbehandlade. Myndigheten är fristående och den största delen av verksamheten handlar om att fungera som en domstol för hälso- och sjukvården.

Men nu ska det ansvaret falla på Socialstyrelsen, enligt en lagrådsremiss om patientsäkerhet som regeringen presenterar i dag.

Tanken med lagförslaget är att fokusera mer övergipande på situationer som innebär risker för patienter. HSAN kan i dag bara titta på enskilda fall och inte mer övergripande brister i verksamheten som kan orsaka fara för patienter. Patienter som gör en anmälan måste dessutom veta vem som gjort fel.

Enligt socialminister Göran Hägglund (KD) kan dåliga rutiner på ett sjukhus göra att en sjuksköterska begår ett misstag, även om det inte är något fel på hennes yrkeskunskaper.

– Vi kan jaga personer i oändlighet utan att de återkommande risksituationerna upphör, säger han.

Lagförslaget om patientsäkerhet innebär bland annat att de nuvarande disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av att Socialstyrelsen ska få en utökad möjlighet att rikta kritik mot vårdgivare och enskild yrkespersonal. Beslut om återkallande av vårdpersonals legitimation kommer även i fortsättningen att fattas av HSAN.

Lars-Åke Johnsson, ställföreträdande generaldirektör vid HSAN, är kritisk till att disciplinåtgärderna tas bort. Han tror att det kommer att leda till att färre som begår misstag inom vården kommer att krävas på ansvar.

– Formellt har de ett patientansvar, men frågan är om det kommer att fungera när disciplinåtgärderna försvinner. Det är som med fortkörning, det finns trafikregler men det är väldigt sällan någon döms, säger Lars-Åke Johnsson.

Socialminister Göran Hägglund håller inte med om att de nya reglerna innebär mindre ansvar för vårdpersonalen.

– Disciplinåtgärderna och det enskilda ansvaret upphör inte. Socialstyrelsen kommer att kunna rikta kritik mot enskilda personer och det kommer precis som tidigare att ges prövotider, säger han.

Ett annat problem Lars-Åke Johnsson ser med regeringens lagförslag är att Socialstyrelsen, den myndighet som fattar riktlinjer inom vården, samtidigt ska bedöma patientfall.

– Patienten får ingen prövning i en fristående myndighet, säger han.

Men Göran Hägglund tror inte att heller det ska orsaka något problem.

– Vi har fullt förtroende för att Socialstyrelsen kommer att sköta det här på ett bra sätt, säger han.

Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm har väntat länge på att ansvarssystemet ska förändras.

– Vi är väldigt glada att det äntligen kommer ett förslag. Det blir ett bättre säkerhetssystem där ett större ansvar läggs på vårdgivaren. HSAN kan bara utreda en särskild händelse, medan Socialstyrelsen kommer att kunna göra en bredare utredning.

Ansvarssystemet reformeras

* Nuvarande disciplinpåföljderna varning och erinran ersätts av bland annat en utökad möjlighet för Socialstyrelsen att rikta kritik mot såväl vårdgivare som enskild yrkespersonal. För att effektivare kunna identifiera så kallade riskindivider ska vårdgivare framöver kontakta Socialstyrelsen om de har eller haft legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som kan antas utgöra en risk för patientsäkerheten. Idag kan dessa personer "komma undan" genom att byta arbetsgivare.

* Det införs nya grunder för beslut om prövotid eller återkallande av legitimation. Bland annat ska prövotid införas om någon i samband med yrkesutövande har gjort sig skyldig till brott som påverkar förtroendet för den legitimerade. Riskindivider ska i ökad omfattning få en treårig prövotid och under tiden till exempel följa en behandlingsplan mot missbruk. Vid allvarliga brott ska legitimationen återkallas.

Patienters åsikter om fel och brister

* Patientens klagomål ska utredas förutsättningslöst av Socialstyrelsen. Patienten behöver inte själv ha kännedom om vem eller vad som har brustit i behandlingen utan det räcker att anmäla händelsen som sådan.

Vårdgivaren får större och tydligare ansvar

* Vårdgivaren får ett tydligt ansvar för att utreda händelser, förebygga vårdskador och se till att personalens kompetens med mera tillgodoser kravet på god vård.

* En patient som drabbats av vårdskada ska snarast informeras om händelsen i sig samt bland annat vilka åtgärder vårdgivaren tänker vidta för att liknande händelser inte ska inträffa igen.

* Vårdgivaren ska årligen sammanställa en så kallad patientsäkerhetsberättelse, en beskrivning av hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits under föregående år till exempel när det gäller vårdrelaterade infektioner eller fallskador.

Källa: Socialdepartementet