Regeringens egen utredning av rehabgarantin pekade på att de som fått behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, eller multimodal rehabilitering, MMR, tog ut fler sjukdagar än kontrollgruppen som inte fick någon behandling alls, efter ett år.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson skrev efter utvärderingen en debattartikel som publicerades i Dagens Samhälle, som fick rubriken ”Rehabgarantin en framgång” och som sedan även lades ut på regeringens hemsida med samma rubrik.

Projektledaren för forskningsgruppen som utredde rehabgarantins effekter, Hillevi Bush, säger att ordet ”framgång” är en överdrift och att rehabgarantin inte varit kostnadseffektiv.

– Jag är inte forskare. Jag har inga synpunkter på hennes uppfattning i detta. Jag har inte satt någon rubrik. Jag har inte sagt att rehabgarantin är en framgång, jag konstaterar att Karolinska i sitt eget pressmeddelande påpekar att sjukfrånvaron minskar ju längre tid som har gått och att risken för sjukersättning har minskat. Det tycker jag är bra.

När det gäller uppgifterna om att patienter som fått KBT eller MMR-behandling haft fler sjukdagar än kontrollgruppen säger Ulf Kristersson att det är svårt att veta vilka som skulle ha kommit tillbaka snabbare utan stöd och vilka som har nytta av tidigt stöd.

– Vi vet inte om det är rätt eller inte, men vi är något på spåren kan man säga både när det gäller MMR och KBT, men det är ganska nya saker och det kan säkert bli mycket, mycket bättre. Jag säger inte alls att vi har löst problemet.

Han överraskades inte av vad som kom fram i utvärderingen.

– Det är klart att jag tycker att det vore bra om vi också kunde komma till ett läge där de insatser vi också gör för människor – både Försäkringskassans och de rent medicinska, som i det här fallet – att de inte bara får de att må bättre, utan att de också snabbare kommer tillbaka till arbetsförmåga. Men där är vi inte än.

Vad skulle krävas för att du skulle kunna beskriva den som en framgång?

– Vi har ägnat hela hösten åt att försöka förbättra den här garantin, i diskussioner och förhandlingar med Sveriges Kommuner och Landsting. Hur ska man rusta själva överenskommelsen och systemen så att man gör exakt rätt insats för rätt person vid rätt tidpunkt. Det här är ganska svåra saker, säger han.

Har rehabgarantin varit värd de summorna som har satsats?

– Jag är helt övertygad om att det är värt pengar att investera i kunskap om exakt vilka insatser vi ska använda för att hjälpa människor tillbaka till arbete, men framförallt till den sortens diagnos som annars har visat sig ge väldigt långa sjukskrivningar.

Är det är lite ”learning by doing” med rehabgarantin?

– Kom ihåg nu, vi är inte forskare. Vi har varit måna om att alla sådana här insatser ska utvärderas noggrant för att vi vet att vi står på en bräcklig vetenskaplig grund i alla nästan de här sakerna. Socialt arbete i allmänhet är inte särskilt beforskat. Socialförsäkring och återgång till arbete är absolut inte särskilt välbeforskat. Kan vi bidra i någon liten mån till att öka kunskapen så är ju det också bra. Och framför allt så ökar det ju chansen att vara träffsäker i kommande beslut.

LÄS OCKSÅ: Regeringen mörkade floppat rehabprogram

LÄS OCKSÅ: Rehabpatient: ”Jag bara föll rakt igenom”