1896. Skräddaren Claes Emil Tholin utses till ordförande i verkställande utskottet, men han är inte kongressvald. I uppdraget som ordförande utskottet ingår också att vara partiledare. Samma år tar Hjalmar Branting (bilden), med stöd av liberala kretsar, plats i riksdagen.

Foto: SCANPIX

1908. Hjalmar Branting, född 1860, blir partiets första kongressvalde ordförande. Branting är då ordförande i den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Han har 1907 också efterträtt Tholin som ordförande i verkställande utskottet. 1920 blir Branting landets första socialdemokratiska statsminister. Han är statsminister, med vissa avbrott, fram till sin död 1925.

Foto: PRESSENS BILD / SCANPIX

1925. Per-Albin Hansson, född 1885, utses till ordförande i verkställande utskottet och därmed också partiledare. Han blir dock inte statsminister. Det blir Rickard Sandler som sitter på posten i ett år. 1927 blir Per-Albin Hansson ordförande i riksdagsgruppen. Kongressen väljer formellt Per-Albin Hansson till partiledare 1928. Per-Albin Hansson dör hastigt i en hjärtinfarkt 1946. Vid sin död är han statsminister och under en vecka i oktober är Östen Undén tillförordnad socialdemokratisk statsminister

Foto: SCANPIX

1946. Tage Erlander, född 1901, väljs till ny partiordförande. Han blir också statsminister. Han är den som hittills innehaft ämbetet under längst tid, 23 år. Erlander valdes in i riksdagen 1932. 1944 utsågs han till konsultativt statsråd. Innan han blir statsminister är han ecklesiastikminister (utbildnings- och kyrkominister) 1944-1945. Tage Erlander dör 1985.

Foto: SCANPIX

1969. Olof Palme, född 1927, väljs till ny partiledare. Han efterträder också Tage Erlander som statsminister. Palme som valdes in i riksdagen 1958 innehar flera olika ministerposter innan han blir statsminister. Palme är statsminister 1969-1976 och 1982-1986. Han mördas i korsningen Sveavägen/Tunnelgatan i Stockholm den 28 februari 1986.

Foto: SCANPIX

1986. Ingvar Carlsson, född 1934, utses till partiordförande efter mordet på Olof Palme. Han blir också statsminister. Ingvar Carlsson som valdes in i riksdagen 1965 sitter på flera ministerposter fram till han blir statsminister. När Palme mördas är han vice statsminister. Ingvar Carlsson är statsminister i två perioder: 1986-1991 och 1994-1996.

Foto: SCANPIX

1996. Göran Persson, född 1949, efterträder Ingvar Carlsson som partiledare och statsminister. Göran Persson blir riskdagsledamot första gången 1979. Efter en period återvänder han till kommunpolitiken i Katrineholm. Han tar åter plats i riksdagen 1991. Dessförinnan är han skolminister under åren 1989-1991. Innan han utses till partiordförande och statsminister är han finansminister. I valet 2006 gör S sitt dittills sämsta val, 35 procent, sedan allmän rösträtt infördes. På valnatten meddelar Persson att han tänker avgå som partiledare.

Foto: SCANPIX

2007. Mona Sahlin, född 1957, utses på en extrakongress i mars till Socialdemokraternas första kvinnliga partiordförande. Redan 1996 är hon aktuell som en av kandidaterna till partiledarposten, men den så kallade Tobleroneaffären sätter stopp. Mona Sahlin väljs in i riksdagen första gången 1982. Hon innehar flera ministerposter i olika socialdemokratiska regeringar. 1992 blir hon också första kvinnan på posten som partisekreterare. Efter förra årets katastrofval meddelar hon i november att hon avgår. Den 1 april i år lämnar hon också riksdagen.

Foto: SCANPIX

2011: Håkan Juholt, född 1962, väljs till partiledare av en enig partikongress. Hoppet är stort om att Juholt ska vara den som för Socialdemokraterna tillbaka uppåt i opinionen. Men hans tid som ledare för Socialdemokraterna har kantats av kritiserade utspel och misstankar om fiffel med riksdagsbidrag.

Foto: SCANPIX