Av de 11,8 miljarderna betalades 2,2 miljarder kronor ut i ekonomisk ersättning till nyanlända - en minskning med sex procent jämfört med fjolåret.

Det ekonomiska biståndet - socialbidragen - till dem som inte är flyktingar ökade under fjolåret med sju procent till 9,6 miljarder kronor.

Ökningen märktes i tre av fyra kommuner i landet. En handfull kommuner hade en oförändrad utbetalning medan en knapp fjärdedel minskade sina utbetalningar.

Konjunkturuppgång och fler arbetstillfällen till trots - ökningen av utbetalda socialbidrag kommer inte som någon överraskning för landets socialsekreterare. I jobbet möter de allt fler unga människor utan möjlighet att försörja sig.

- Det är allvarligt när de unga måste börja vuxenlivet med att vända sig till socialkontoret. Risken finns att de inte kommer tillbaka, och därför är det så viktigt att främja arbetstillfällen och skapa kompletterande utbildningar för ungdomarna, säger Akademikerförbundet SSR:s ordförande Christin Johansson.

Förändringarna i sjukförsäkringssystemet och tuffare inträdeskrav för arbetslöshetsersättning bidrar också till den ökade belastningen på socialkontoren, konstaterar Christin Johansson.

- De generella socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen måste förändras så att fler kan ta del av dem, men det viktigaste nu är krafttag för att motverka en permanent ungdomsarbetslöshet. Vi vet ju från 1990-talets kris att stora grupper som då kom in i försörjningsstödssystemet finns kvar där i dag, säger Christin Johansson.