Foto: Björn Larsson Ask
- Direktimplantat kommer förmodligen att bli den gängse behandlingen vid tandlöshet men det krävs ytterligare några års forskning innan vi är där, säger tandläkaren Pär-Olov Östman i Falun som nästa vecka lägger fram sin avhandling i ämnet.
Hans avhandling kan medföra förbättrad livskvalitet för alla de tiotusentals svenskar som varje år går igenom detta ingrepp.
Avhandlingen som gjorts vid Sahlgrenska akademin i Göteborg visar att det går att sätta in provisoriska bryggor och kronor redan inom ett dygn efter operationen. Det innebär att dessa patienter i framtiden kan slippa att som i dag gå tandlösa i månader i väntan på att tandköttet kring de insatta skruvarna ska läka.
- Många känner sig fysiskt och psykiskt handikappade av sin tandlöshet. Det skulle betyda mycket för patienterna om de slapp vänta så länge innan behandlingen är klar, säger Pär-Olov Östman.
Slutsatserna baseras på studier av totalt 457 patienter som alla fick provisoriska tänder insatta inom 24 timmar efter det att skruvarna satts på plats. Patienterna följdes upp ett år efter ingreppet och i praktiskt taget samtliga fall lyckades behandlingarna.
Laila Martinsson, 65, i Falun är en av Pär Olov Östmans patienter. Hon började tappa tänderna för några år sedan och har nu fått nya permanenta tänder efter att först haft provisoriska bryggor och kronor ett drygt halvår.
- Fantastiskt. De provisoriska tänderna var jättesnygga. Otroligt att det gick att göra. Alternativet hade varit att gå med löständer och det kändes otänkbart för mig, säger hon.
Nu har hon fått sina nya tänder och är färdigbehandlad och är mycket nöjd.
- Minst lika bra som originalet, säger hon.
Mats Trulsson, enhetschef på Tandläkarhögskolan i Stockholm, tror att avhandlingens kan bli ett viktigt avstamp inför framtiden.
Han betonar dock att det krävs större studier med kontrollgrupper innan några mer definitiva slutsatser kan dras. Svagheten i Östmans studie är att kontrollgruppen begränsas till 20 personer.
Tandläkarna måste också få bättre kunskap om vilka patienter och vilka implantat som lämpar sig för direktbehandling.
Alla typer av implantat lämpar sig inte för detta. Så visar till exempel en annan av studierna i avhandlingen att Nobel Direct implantatet som egentligen är avsett för denna typ av direktbehandling, inte fungerar i sammanhanget. Omkring 15 procent av patienterna lämpar sig av andra skäl inte för behandlingen. Det kan till exempel handla om patienter som gnisslar tänder eller vars tandkött inte klarar en direkt belastning efter titanskruvarna. Där kan det finnas andra typer av provisoriska tandersättningar som fungerar bättre.
Varje år får drygt 20 000 svenskar nya tänder som fästs genom en konstgjord tandrot i käkbenet tillverkat av titan.
Metoden som introducerades av professor Per-Ingvar Brånemark i slutet på 60-talet, har revolutionerat tandvården. Istället för glappande proteser får patienten ett helt nytt bett som garanterat håller livet ut.
Problemet är de långa läkningstiderna. Flertalet patienter som får titanimplantat i munnen måste vänta mellan fyra och sju månader innan implantatet anses vara tillräckligt stabilt för att de nya kronorna eller broarna ska kunna fästas i skruvarna.
- Detta är den gängse behandlingsprincipen, så länge vi inte har vetenskapliga belägg för något annat håller vi oss till den, säger Mats Trulsson.
Han medger dock att avhandlingen kan innebära starten på en ny era i behandlingen av tandlösa.
