Emilia Odin knappar på telefonen och passerar pendeltågsspärren vid Centralen. Dagens 45 kronor för sms-biljetten till Upplands Väsby kommer om några dagar att kosta 54.

–Det är smidigt med sms-biljett, men jag kommer att undvika dem i fortsättningen för det är ju ganska dyrt, säger Emilia Odin.

När SL:s priser höjs den 1 september blir enkelresorna betydligt dyrare än i dag. Den procentuellt största höjningen görs på sms-biljetterna, den vanligaste biljettformen för de resenärer som inte löser periodkort. Efter höjningen blir det nya priset 36 kronor för en sms-biljett inom en zon i SL-trafiken mot 30 kronor i dag, en höjning med 20 procent. Det gör enkelresor i Stockholms lokaltrafik avsevärt mycket dyrare ä i exempelvis Malmö och Göteborg, där en resa kostar runt 20 kronor.

Från SL är det sedan flera år en medveten strategi att höja priset på enkelbiljetterna för att fler resenärer ska välja månadskort.

–Får man en överströmning till periodkort, så är det precis vad vi eftersträvar. Vi vill ju att så många som möjligt åker på periodkort både för att det stimulerar till fler resor, och också för att det underlättar snabbheten i trafiken, säger Björn Holmberg, stabschef på SL.

Men biljettsystemet kan utformas på olika sätt, vilket i sin tur kan påverka om resandet ökar eller minskar, säger Göran Tegnér, trafikanalytiker på konsultföretaget WSP.

–Om man straffar ut kontantbiljetterna blir det dyrt att konkurrera på korta resor. I exempelvis Tyskland, Schweiz och Österrike har man gjort tvärtom för att locka bilister, som sällan går över till att bli regelbundna kollektivresenärer. Genom att ha enklare och billigare kontantbiljetter kan bilister lockas att åka kollektivt ibland, säger Göran Tegnér.

Som SvD berättat tidigare beräknas kollektivresorna minska med 4,8 procent som en omedelbar effekt när biljettpriserna höjs den 1 september. Efter ett år är den beräknade nedgången i kollektivtrafikresorna fortfarande 3 procent.

Även periodkorten kan utformas olika, och i flera län i Sverige finns olika typer av pendlarkort på vissa sträckor i lokaltrafiken. Eller en tidsdifferentierad taxa som gör det billigare att åka i lågtrafik. På motsvarande sätt pekar Göran Tegnér på att SL-kortets utformning, med ett kort som gäller i hela länet, kan öka risken för att resenärerna sviker vid en prishöjning.

–På korta resor är det ju stark konkurrens mellan bil, gång och cykel. Så där är priskänsligheten rätt så hög. På samma sätt som vi har biltullar skulle man kunna tänka sig att ha en annan taxa under lågtrafik i kollektivtrafiken.

Men ett SL-kort som gäller i hela Stockholms län har funnits sedan 1970-talet och varit lite ifrågasatt, säger Björn Holmberg på SL.

–Det är ett uttryck för en politisk vilja att vi ska ha ett länskort både av miljöskäl och sociala skäl. Det ska inte vara ett hinder att bosätta sig i Norrtälje och ändå jobba i Stockholm. Men alla taxekonstruktioner har ju sina för- och nackdelar, säger Björn Holmberg.