Priset på SL-kortet stiger betydligt snabbare än övriga priser och avsevärt snabbare än bensinpriset. Under de senaste 20 åren har priset på SL-kortet stigit med 104 procent samtidigt som bensinpriset ökat med 78 procent, omräknat i dagens penningvärde.
Under samma period har graden av skattefinansiering på månadskortet sjunkit och kommer efter prishöjningen den 1 september att ligga på 49,8 procent.
– Det är den filosofi vi har, att hälften ska betalas av skattekollektivet och hälften av resenärerna. Vi tycker inte att en pensionär i Norrtälje ska betala för den som reser i Stockholm. De som reser ska betala, säger finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M).
Samtidigt som landstingsfullmäktige i juni fattade beslut om att höja avgiften på SL-kortet, betonas i alliansens budget det politiska målet om att kollektivresandet i länet ska öka. Det hör i sin tur i hop med klimatmålet om en 30-procentig minskning av koldioxidutsläppen från vägtrafiken fram till 2030.
På lång sikt ökar dock bilresorna i Stockholms län fortare än kollektivtrafikresorna, trots planerade kollektivtrafiksatsningar. SL:s prishöjning väntas i sig ha en hämmande effekt på kollektivresorna i länet, enligt beräkningar från konsultföretaget WSP.
Men Torbjörn Rosdahl tror inte att höjningen kommer att minska kollektivresandet.
– Jag går till mig själv. Jag åker bil emellanåt, men jag åker gärna kollektivt för jag vet att det är snabbare när det är snö och storm. Restiden är avgörande, och för att öka punktligheten så höjer vi priset. Vi måste se långsiktigt när vi ökar med 40000 invånare, så att de som inte vill åka kollektivt kan känna sig motiverade.
Prishöjningen rimmar illa med de politiskt uppsatta målen, menar Mårten Wallberg, Naturskyddsföreningens ordförande i Stockholms län.
– I princip blir ju det här en skattehöjning för de som inte har egen bil. Samtidigt räknar SL med att resenärerna ska åka mer. Du kan ha hur många mål du vill om att öka kollektivtrafikandelen. Men politiken som förs nu går tvärsemot, säger Mårten Wallberg.
SL brottas i dag med stora ekonomiska problem, och står under de närmaste åren inför gigantiska investeringar. Taxehöjningen väntas öka SL:s intäkter med 700 miljoner kronor per år. Vänsterpartiet föreslog i sin budget i stället en höjning av landstingsskatten med 25 öre, för att undvika dyrare kort.
– Många har inte råd med en prishöjning, och det här löser inte SL:s problem med ekonomin. Taxehöjningen kommer också utan att det blivit bättre för resenärerna, säger Gunilla Roxby Cromvall (V), ledamot i landstingets trafiknämnd.
Inte ens en fördubbling av SL-taxan skulle täcka de kollektivtrafikinvesteringar som planeras i länet fram till år 2020.
Naturskyddsföreningens ordförande menar att det finns andra sätt att behålla kvaliteten i kollektivtrafiken, och pekar på den trängselskattemiljard som nu är intecknad för byggandet av Förbifart Stockholm.
– Med trängselskattepengarna kan man höja skattefinansieringen, utan att höja avgifterna på SL-kortet, så hade man löst problemet, säger Mårten Wallberg.
