En psykiskt sjuk förälder som lever ensam med tre pojkar. En pojke som setts åka bil tillsammans med en pedofil. En 15-åring som berättar att hon blivit slagen hemma. Allesammans anmälningar som hamnat hos socialtjänsten men sedan snabbt blivit nedlagda utan närmare utredning.

–Trots att det kunde handla om misshandel och allvarlig oms-orgsbrist var det vanligt att socialsekreteraren nöjde sig med att bara kontakta den anmälda familjen och inte ens tala med barnet ifråga, säger Madeleine Cocozza som idag lägger fram sina rön i en doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

Hon är socionom och familjeterapeut vid barnpsykiatriska kliniken i Linköping. Hon har grans-kat samtliga 1570 anmälningar om barn som far illa som gjordes i Linköpings kommun under ett år för att se hur socialtjänsten hanterade dem.

Av samtliga hade 641 anmälningar (41 procent) avskrivits på ett tidigt stadium och ytterligare 117 hittade hon ingenting om. När hon gick vidare och gjorde en ny analys fann hon att 220 av de nedlagda anmälningarna rörde allvarliga farhågor och för majoriteten av dem fanns skäl till fortsatt oro.

–Men att familjen inte svarade på ett brev man skrivit, att föräldern försäkrade att man tänkte söka hjälp på annat håll, eller ”inte verkade så sjuk”, kunde räcka för att en utredning skulle avslutas, säger Madeleine Cocozza.

Hon fick en tragisk bekräftelse på att hennes egen bedömning varit det rätta; vid en uppföljning fem år efter, 2003, hade nära hälften av de nedlagda anmälningarna åter blivit aktuella.

Det finns allvarliga systemfel, menar hon, som därför inte blir förvånad när olika ”fall” avslöjas i medierna och det uppdagas att missförhållandena har pågått under lång tid.

Hon anser att det är fel att dessa svåra utredningar kan handläggas av 22-åringar som kommer direkt från socialhögskolorna, dessutom utan specialkunskaper. Men hon vill inte skylla på enstaka handläggare, utan på att lagen och ansvarsfördelningen är otydlig och instruktionerna bristfälliga.

Madeleine Cocozza föreslår att ansvaret flyttas till en ny statlig barnskyddsmyndighet. Där ska finnas specialkompetens som gör utredningar, planerar och följer upp.

Frågan om en helt ny myndighet, kan Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister, inte kommentera. Men däremot kan det behövas en ny samlad barnskyddslag, sade hon redan i en SvD-intervju den 18 september.

Där öppnade hon också för att socialtjänsten ska få rätt att hjälpa utsatta barn, utan medgivande från föräldrarna. Igår utsåg hon generaldirektör Kerstin Wigzell till utredare.

–Hon ska även se över anmälningsskyldigheten och hur återkopplingen till den som anmält kan bli bättre, om familjehemmens villkor och uppdrag kan förbättras och kompetensen höjas hos dem som arbetar inom sociala barn- och ungdoms- vården, förklarar Maria Larsson.

Det kan också behövas nya regler mellan dagens frivilliga respektive tvångsinsatser.

–Ett så kallat mellantvång, när hemförhållandena brister och föräldrarna tackar nej till föreslagna åtgärder, menar Maria Larsson.