Sedan den 1 januari har kronofogdens tjänstemän vid 21 146 tillfällen genomfört utmätningar av skuldsatta personers tillgångar. 17 000 fall handlar om personer med gamla skulder. Många av de skuldsatta har hittills klarat sig från granskningar av bankkonton och andra tillgångar.
Orsaken är tuffare regler som infördes vid årsskiftet. Numera har kronofogden större befogenheter att driva in skulder genom att leta genom en skuldsatt persons samtliga tillgångar.
Tidigare kunde en skuldsatt person ha tillgångar som bil eller bostadsrätt och enbart betala av skulden med sin lön.
Siffror som Kronofogdemyndigheten tagit fram på uppdrag av SvD visar att de nya reglerna ger resultat.
Hittills i år har tjänstemännen lyckats driva in 400 miljoner kronor mer än under januari-maj i fjol. Det motsvarar en ökning med 12 procent.
– Vi ser en stor ökning av utmätningar över huvud taget. En stor ökning av bankmedel och en ganska stor av lösegendom, säger Karin Berglöf Hedar, myndighetens biträdande indrivningschef.
Tidigare kunde borgenär som vände sig till kronofogden få hjälp med antingen en löneutmätning eller en fullständig utmätning.
Löneutmätning innebär att arbetsgivare drar pengar av den anställdes lön och betalar in dem till kronofogden.
Under de närmaste månaderna kan 8 000 svenskar med den gamla sortens skuld vänta sig att kronofogden kontaktar dem och inventerar deras tillgångar.
Karin Berglöf Hedar konstaterar att det är en fördel för både gäldenären och den skuldsatte att inbetalning av skulder inte drar ut på tiden – och att de nya reglerna skapar förutsättningar för det. Hittills i år har antalet personer eller företag med skulder minskat med 3 procent.
– Förhoppningsvis blir den som har skulder hos oss snabbare skuldfria med de nya reglerna, säger Karin Berglöf Hedar.
Tendensen i samhället är tydlig: fler hamnar i kronofogdens register.
Förra året inkom rekordmånga ansökningar om kronofogdens hjälp att driva in skulder: 912 000. Myndighetens egna undersökningar visade att alarmerande 400 000 personer befarar att de inte kommer att kunna betala sina räkningar under den närmaste framtiden.
Den kommunala skuldrådgivaren Ann-Christin Jansson, som är verksam i södra Stockholm ser hur hennes arbete försvårats som en följd av regelskiftet. Hon berättar om en pensionär som under åren, samtidigt som Kronofogden dragit pengar från hans inkomst, sparat ihop en mindre summa som nu drevs in.
– Vi försöker lära folk att börja spara så att de åtminstone har en liten buffert för räkningarna. Men inte ens det kan de göra nu längre om de har skulder hos kronofogden. ”Använd madrassen eller kakburken”, får vi säga.
Ann-Christin Jansson menar att ombildningar av bostadsrätter riskerar att bli en dold fälla för många skuldsatta.
Personer som hittills betalat av sina skulder pö om pö och kan på kort tid gå från att vara hyresgäster med förstahandskontrakt till bostadslösa om deras bostad mäts ut.
– Vi ser hur folk som absolut inte har råd att köpa en lägenhet får lån med lägenheten som säkerhet. De har köpt lägenhet och tänker att de gjort någonting bra men så kommer kronofogden.
– Och när det gått så långt har de prickar i registret och kan inte längre ens få en hyresrätt. De sitter i en rävsax, säger Ann-Christin Jansson.
Tipsa andra
1500 barn drabbas vid vräkning
9 miljarder kronor drevs in under år 2007 av kronofogden. Det var ett nytt rekord.
Så kallade överskuldsatta personer har 35 procent lägre hälsovärden än normalbefolkningen.
Uppemot 1 500 barn drabbas varje år när deras föräldrar vräks.
Källa: kronofogden
Läs mer
Inrikes | Mest lästa
- Man ihjälskjuten i Sollentuna
- "DO sårar vårt rättsmedvetande"
- Döda officerarna på väg hem
- Köpte för halv miljon i andras namn
- Fick kejsarsnitt utan bedövning
- Bråk när Nationaldemokrater kom till Värmdö gymnasium
- Fem skräckfilmer som heter duga
- Intensiv nätdebatt om köttklistret
- Telefonstorm efter snökaoset
- De nominerade till Årets Sak 2009 är...


































