I dag, 14 maj 2011, är det 80 år sedan skotten i Ådalen, då militärer öppnade eld och dödade fem arbetare som var på väg för att demonstrera mot strejkbrytare. Skotten utgör en tydlig vridningspunkt i Sveriges utveckling. Ett tidigare politiskt instabilt land med flest arbetsmarknadskonflikter i hela Europa kom istället att präglas av starka socialdemokratiska regeringar och den svenska modellen, enligt Roger Johansson, professor i historia vid Högskolan i Malmö.

Den tydligaste konkreta följden av skotten blev ett förbud mot att sätta in militärer mot civila i Sverige. Det beslutet luckrades upp 2006 då en ny lag infördes som tillåter militären att hjälpa polisen om Sverige hotas av en terroristattack.

– I teorin skulle det kunna leda till en liknande händelse. Exempelvis om det bildas ett stort demonstrationståg som man misstänker har infiltrerats av terrorstämplade grupper, säger, Kjell Östberg, forskare på samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola.

I ett kort perspektiv ledde skotten till att klassretoriken i Sverige blev ännu skarpare både åt höger och vänster. På den tiden var det långt ifrån självklart att se strejkarna som helt oskyldiga offer, och att tycka att det var fel av militärerna att öppna eld. Svenska Dagbladet skrev att arbetarna började skjuta, och att militärerna bara försvarade sig, medan tidningen Socialdemokratens chefredaktör Artur Engberg dömdes till fängelse och böter för att tidningen ansågs använda alltför hårda ord mot militärerna.

Också inom Socialdemokratiska partiet ledde händelserna till splittring. Dåvarande partiledaren Per-Albin Hansson tog avstånd både från militärerna och demonstranterna, medan merparten av partiet sympatiserade med arbetarna. Per-Albin Hanssons falang gick segrande ur den striden, och enligt statsvetaren Stig-Björn Ljunggren hjälpte Ådalshändelserna till att för Socialdemokraterna mer mot mitten.

Det bidrog i sin tur till att 20-talets instabila minoritetsregeringar byttes mot det unika socialdemokratiska maktmonopol som sedan präglade Sverige fram till 70-talet, och Per-Albin Hansson kunde börja genomföra sin vision om folkhemmet. Samtidigt bytte också Svenska Arbetsgivarföreningen taktik, vilket banade vägen för Saltsjöbadsavtalet och den svenska modellen med goda relationer mellan parterna på arbetsmarknaden.

– Innan ägnade arbetsgivarna åt rena provokationer genom att besvara strejker med att stoppa in strejkbrytare. Efter händelserna i Ådalen bytte de strategi. De såg att ständiga konflikter inte är bra, säger Roger Johansson.

Nu för tiden brukar Socialdemokraterna uppmärksamma årsdagen för skotten i Ådalen, men enligt Roland Johansson började partiet inte känna sig förknippat med händelsen förrän 1976, när man förlorade riksdagsvalet efter att ha haft makten i 40 år. Innan dess var det mest kommunister som hedrade minnet av de stupade.

Stig-Björn Ljunggren framhåller att den bild vi idag generellt har av skotten, med arbetarna i rollen som helt oskyldiga offer, formades av vänsterrörelsen på 60-talet.

– Det är då händelsen blir ett drama med bara hjältar bland demonstranterna som ställs mot onda militärer, säger han.

Roger Johansson tror att Ådalen förändrat hur samhället ser på konflikter, och hur media rapporterar om dem.

– Händelserna har blivit en berättelse om att vi måste undvika konflikter. Att gå i strejk anses onormalt, och man måste ha väldigt goda skäl som motiverar varför det är nödvändigt.

Media har också blivit professionellare och tar inte ställning på nyhetsplats på samma sätt som man gjorde på 30-talet, enligt Lars Nord, professor medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

– En annan skillnad som jag visserligen inte forskat på, men tycker mig se indikationer på, är att media nu framför allt sympatiserar med tredje part istället för att koncentrera sig på konfliktens kärna. Om det till exempel är strejk bland flygplatspersonal fokuserar man på resenärerna, säger han.

Men enligt Stig-Björn Ljunggren finns det tecken på att historien upprepar sig, i alla fall i hänseende av hur media rapporterar om konflikter.

– Se på Göteborgskravallerna. Först skrev medierna om demonstranternas roll, hur de kastade sten och förstörde skyltfönster. Om det skrivs en artikel om händelserna idag handlar det bara om stygga poliser och demonstranter som råkade illa ut. Här ser vi exakt samma effekt som efter Ådalen, även om skiftet gick fortare.