Personalen klagar ofta på huvudvärk och slemhinneproblem som leder till irritation i ögon, näsa och hals. Eleverna får huvudvärk och svårt att koncentrera sig. Det största problemet i Stockholms skolors fysiska arbetsmiljö är den dåliga luften, enligt Lärarförbundets huvudskyddsombud Svante Johansson.

Han anser att kommunens bolag Sisab, som äger och förvaltar skolbyggnaderna, gör alldeles för lite åt problemen.

- Sisab har ingen som helst vilja att tag i detta. De nonchalerar och tystar ner problemen, säger Svante Johansson.

Han menar att även skolledningarna försöker mörklägga hur det är ställt.

- Skolorna konkurrerar med varandra om elever. Och vem vill söka till en skola i en sjuk fastighet?

Babro Runnqvist, huvudskyddsombud i Västerort, har samma uppfattning. Luften är "fruktansvärt dålig i många skolor", förklarar hon:

- Klasserna är för stora i förhållande till vad lokalerna är byggda för. Underhållet är eftersatt, städningen är dålig och möblerna är ofta gamla.

Per Thunman, informationschef på Sisab, slår ifrån sig kritiken och betonar att bolaget inte är vinstdrivande. Uppdraget från Stockholms stad är att sköta om skolbyggnaderna på bästa sätt.

- Vi använder hela tiden våra hyrespengar till att underhålla fastigheterna.

Sisab har fått kritik av Stockholms stads revisorer för att ha dålig koll på vilka renoveringar som behöver göras. Pengar som skulle ha använts till underhåll har i stället gått till ombyggnader, visar revisorernas granskning.

- Sisab har ingen underhållsstrategi. De har svårt att hålla koll på sina fastigheter, säger biträdande stadsrevisor Lars-Erik Örsing.

Revisorerna menar att bolaget inte vet i vilket skick byggnaderna är. Det gör det svårt att bestämma vilka renoveringar som bör prioriteras.

- Risken är att man satsar pengarna på fel underhåll, säger Lars-Erik Örsing.

Per Thunman förklarar att de brister som påpekades i rapporten har åtgärdats:

- Vi har full koll på det här. Vi har utvecklat en stor databas där alla fastigheter finns med inklusive uppgifter om tak, hängrännor, stammar och så vidare.

Under hösten ska stadsrevisorerna kontrollera att Sisab har rättat till bristerna. Samtidigt arbetar bolaget med att kartlägga de framtida renoveringsbehoven i Stockholms skolor.

- Vi har ett stort fastighetsbestånd så det kommer att krävas stora insatser framöver. Vi tittar hela tiden på om pengarna kommer att räcka till, säger Per Thunman.

Ett problem är att Sisab tvingas lägga allt mer pengar på att åtgärda skadegörelse på skolorna. Mellan 2004 och 2007 har den årliga kostnaden för bland annat krossade rutor och klotter ökat från 14 miljoner kronor till drygt 20 miljoner.

- Tyvärr måste pengarna tas från underhållsbudgeten. Vi hade gärna målat och renoverat för pengarna i stället, säger informatören Katarina Werner.

På Alviksskolan i Bromma hade man stora problem med krossade rutor förra hösten. Efter en lugn vår har ytterligare två rutor förstörts under sommarlovet. Skadegörelsen har kostat hundratusentals kronor, enligt rektorn Håkan Wiklund:

- Eftersom det är yttre skadegörelse som skett efter skoltid är det Sisab som betalar, så det belastar inte vår budget. Men indirekt drabbas vi ändå eftersom Sisab måste betala för sådant här när pengarna skulle kunna användas till vettigare saker.

Fakta

Glaskrosstoppen

1. Alviksskolan 529 558 kr
2. Gubbängens skola 288 054 kr
3. Västerholmsskolan 280 969 kr

Klottertoppen

1. Sturebyskolan 96 908 kr
2. Bäckahagens skola 85 224 kr
3. Fruängsskolan 84 811 kr

Dyrast skadegörelse totalt

1. Brommaskolan 3 031 123 kr
2. Björnboda skola 2 101 167 kr
3. Bredbyskolan 920 030 kr

Källa: Sisab. Siffrorna visar kostnaden för yttre skadegörelse vid Stockholms skolor 2007. Siffrorna gäller enbart skollokaler som ägs av skolfastighetsbolaget Sisab. De tre skolorna med de högsta totala kostnaderna har alla drabbats av bränder.