–Man kan ju inte leva i en rasistisk värld, konstaterar Serkan Karabas, elev i åttonde klass på Dialogskolan.

Han sysslar just nu med ett eget projekt som går ut på att skapa en temavecka för demokrati. Under veckan ska klasserna besöka olika politiska ungdomsförbund och få lära sig om flyktingskap och demokrati i olika länder.

–Sverige är det mest demokratiska landet som finns. Därför tycker jag att alla borde veta vad demokrati betyder, säger Serkan Karabas.

Dialogskolan har ett genomgående tema i undervisningen som bygger på frågor om värdegrund, etik- och moral. På de lektioner som handlar om främlingsfientlighet har de pratat om fördomar och hur det går till när en viss grupp pekas ut som syndabock. Personer med fördomar mot andra saknar kunskap, tycker eleverna.

–De borde tänka på sina egna problem i stället. Ingen förtjänar att bli syndabock för någon annans problem, säger Emre Cömert.

Dursun Çakmak och Emre Cömert går i nionde klass. De har precis skrivit var sin uppsats på temat att motverka våld, rasism och främlingsfientlighet – ungefär samma fråga som regeringen tillsätter en utredning för att besvara. Dursun Çakmaks lösning på problemet handlar om fotboll. De gemensamma känslorna som supportrarna, eller spelarna, känner blir som en enande kraft.

–Och så tycker jag att lagkaptenen borde vända sig till kameran efter varje match och säga ”nej till rasism”, förklarar han.

På samma sätt, föreslår han, borde filmstjärnor och andra kända personer lämna en hälsning när en film visas på bio. Det skulle sprida ett budskap om att rasism inte är okej.

Emre Cömert tror att språket är kärnan. Om alla pratar samma språk är det svårare för vissa att förtrycka andra. I sin uppsats tar han upp det internationella språket esperanto som exempel.

–Det är orättvist att vissa språk ses som världsspråk med högre status än andra. Den som kan många andra språk, men inte världsspråken får inte samma status, säger han.

Leena Vuorenmaa är specialpedagog och lärare i so-ämnen för högstadieklasserna. Ett av hennes viktigaste budskap till sina elever är att de kan påverka samhället.

–Eleverna måste lära sig det tidigt. Därför försöker jag se till att det alltid finns en koppling till samhället i det vi gör. Där måste jag bevisa för dem att det faktiskt är möjligt att påverka, säger hon.

Tolerans är ett av ledorden i hennes undervisning och hon vill stärka bilden av språket som en tillgång. Genom att ställa höga krav på sina elever vill hon få dem att utveckla sina egenskaper och tankar.

–Många skolor arbetar inte tillräckligt med förebyggande åtgärder. I stället väntar man tills något har inträffat som gör att man fokuserar på ett ämne. Det räcker inte, säger hon.

Jonathan Leman, skolsamordnare på Expo utbildning, har märkt en förändring ute på skolorna vad gäller uttryck för främlingsfientlighet och intolerans.

–De här åsikterna har blivit mer accepterade och normaliserade. Det gör att många skolor blir tagna på sängen, säger han.

Genom att informera om vad intoleransen leder till vill Expo visa på nackdelarna med ett slutet samhälle.

–Ett samhälle som präglas av rasism och intolerans blir sämre för alla, säger han.