Många skolor vill inte ta emot elever av det enda skälet att de sitter i rullstol. Den uppfattningen har Agnetha Mbuyamba, ordförande för Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

– Det händer att rektorer säger till familjen att det tar resurser från andra elever om de skulle tvingas bygga en hiss. Man utestänger barnen och skuldbelägger familjerna, säger hon.

Enligt Agnetha Mbuyamba kan rullstolsburna elever inte välja i vilken skola de vill gå.

– Många friskolor säger nej med motiveringen att det inte finns hiss eller för att de saknar erfarenhet av handikappade elever. Det är upprörande och det finns massor av familjer som råkat ut för detta.

Problemen framträder i svart på vitt i en rapport som Skolverket i dag lämnar över till regeringen.

– Vi har sett att det finns omfattande brister i tillgänglighet, säger projektledaren Charlotte Mannerfelt på Skolverket.

46 procent av grundskolorna behöver göra stora förändringar av lokalerna för att bli tillgängliga för rullstolsburna. Det handlar om att installera hissar, rullstolsanpassade toaletter eller både och. Samma problem finns på fyra av tio gymnasieskolor.

I två tredjedelar av grundskolorna och på vartannat gymnasium saknas dessutom automatiska dörröppnare, enligt rapporten.

– Rullstolsburna elever kan ha svårt att hinna ta sig mellan klassrummen. De kanske inte heller kan vara med på alla ämnen, säger Charlotte Mannerfelt.

Skolverkets enkät omfattar alla skolor, alltså även skolor där det i dag inte går funktionshindrade elever. Men också där det finns rörelsehindrade förekommer det brister.

En femtedel av skolorna som tagit emot rullstolsburna elever saknar en utrymningsplan som tar hänsyn till hur funktionshindrade ska kunna ta sig ut ur lokalen, till exempel vid en brand.

– Det är en väldigt allvarlig brist, konstaterar Charlotte Mannerfelt.

Hon menar att det finns två huvudorsaker till problemen: dåliga kunskaper och att det inte satsas pengar på att bygga om skolorna.

Daniel Pollak, språkrör för Förbundet unga rörelsehindrade, tycker att det är extra allvarligt när skolor inte är tillgängliga eftersom det är obligatoriskt att gå i grundskolan. Han påpekar också att det inte bara är för eleverna som en skola behöver anpassas:

– Även funktionshindrade föräldrar har behov av att komma in i skolorna tillsammans med sina barn.

Skolverket påpekar att bättre tillgänglighet är en förutsättning för att funktionshindrade ska kunna välja i vilken skola de vill gå. Samtidigt visar rapporten att bristerna är något vanligare i friskolor än i kommunala skolor.

För att man ska få tillstånd att starta en ny friskola behöver inte lokalerna vara anpassade för funktionshindrade. Charlotte Mannerfelt tycker att man bör överväga att införa ett sådant krav.

– När det startar nya skolor ska man möjligen ställa krav på deras tillgänglighet. Men det är ett dilemma eftersom de flesta friskolor inte har några lokaler när de ansöker om tillstånd, säger hon.

Vice ordföranden för Friskolornas riksförbund, Claes Bromander, har spontant inget emot hårdare krav på lokalerna när nya skolor öppnar.

– Man ska ställa samma krav på kommunala och fristående skolor. Det är viktigt att funktionshindrade har lika stor frihet som alla andra att välja skola, säger han.

Enligt Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges kommuner och landsting, anpassas skollokaler i samband med ombyggnader eller när elever med funktionshinder börjar där.

– Så fort man får en handikappad elev så löser man detta. Men om en elev byter skola finns det risk för att lokalerna är dåligt anpassade under en period, säger han.