Var tionde elev på högstadiet skolkar minst en gång i månaden. På gymnasiet är den ogiltiga frånvaron ännu högre, enligt Skolverkets statistik.

Inte acceptabelt, enligt utbildningsminister Jan Björklund (FP).

– Att eleverna inte är närvarande är en orsak bland flera till att resultaten sjunker. På ingen arbetsplats i vuxenlivet kan man komma och gå som man själv vill. Det ska man inte kunna göra i skolan heller, säger han.

I över ett decennium har Folkpartiet drivit frågan om att skolk ska anges i betygen. Nu blir kravet verklighet. Inom kort beslutar regeringen att ändra skolförordningen, så att det blir möjligt att föra in den olovliga frånvaron i terminsbetyget.

Däremot ska det inte finnas några uppgifter om skolk i det slutbetyg som ungdomarna får när de tar studenten.

De nya bestämmelserna införs dock inte i höst, som det ursprungligen var tänkt, utan först höstterminen 2012, enligt en färsk promemoria från utbildningsdepartementet.

Regeringens planer är mycket omstridda. SvD kunde i december berätta om kritiken från flera tunga remissinstanser.

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg säger nej till förslaget, med motiveringen att ”en sådan notering kan undergräva en redan utsatt elevs självkänsla än mer”.

– Det flyttar bara ansvaret för det här misslyckandet från skolan till barnet självt, och försvårar chansen till framtida utveckling, sade han till SvD.

Men Jan Björklund, som nu för första gången kommenterar remissinstansernas åsikter, av-visar kritiken från Barnombudsmannen.

– Det är elevens ansvar att vara närvarande. För dem som har omfattande problem med sin skolgång är inte den enda lösningen att skriva in skolk i betyget. Det måste alltid kombineras med rader av olika insatser. Men det är heller ingen lösning att se mellan fingrarna med att eleven struntar i att vara i skolan, säger han.

Det var roligare att vara med kamraterna i skolan. Man pratade och spelade kort och gjorde annat.

Läs de skolkande elevernas egna berättelser i Skolverkets rapport Skolfrånvaro och vägen tillbaka. Gå till www.skolverket.se

Även Skolinspektionen har invändningar, liksom Skolverket, som anser att det är svårt att bedöma vad som är skolk. Ett exempel gäller ämnet idrott och hälsa: ”Räknas det som olovlig frånvaro om man inte är ombytt och sitter på en bänk bredvid under idrottslektionerna? Och hur ska man bedöma en elev som ständigt är tio minuter sen till lektionerna?”, skriver Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör på Skolverket.

– Jag blir förvånad över den typen av reaktioner från våra tunga skolmyndigheter. Det är inte konstigt att vi har problem i svensk skola med den attityden. Det är klart att man måste definiera vad skolk är, men det är ju inte så krångligt, säger Jan Björklund.

Han tycker att det i Sverige har funnits en ”otrolig rädsla” för att vidta åtgärder som upprätthåller ordningen i klassrummen.

– Alla de här remissvaren är väl ett uttryck för den rädslan. Jag har tagit del av synpunkterna, men tycker ändå att fördelarna överväger, förklarar Jan Björklund.

Även politiskt är frågan kontroversiell.

Socialdemokraternas nya partiledare Håkan Juholt säger till SvD att han blir ”fruktansvärt upprörd” över att ogiltig frånvaro ska anges i betyget.

– Jag vet att många tänker ”De här slarvarna ska väl ändå…”. Men att skuldbelägga den som är hemma, när vi inte vet orsaken, tycker jag är hårt. Det finns orsaker till skolk, som skolledningar ibland inte har en aning om. Frånvaro möts bäst med dialog med eleven och hemmet.

Han tar ett exempel från sin egen skoltid:

– Jag har en god vän som man på lunchrasterna stoppade huvudet i toalettstolen på, han mådde så dåligt att han stannade hemma. Med det här synsättet ansågs ju han i sitt betyg vara en dålig elev, medan den som tryckte ned hans huvud i toalettstolen hade hög närvaro i betyget.

Med Håkan Juholt som ordförande byter Socialdemokraterna också ståndpunkt i den omdebatterade frågan. I höstas, strax före valet, gav Ylva Johansson, välfärdspolitisk talesperson och före detta skolminister, klartecken till att föra in skolk i terminsbetyget.

– Jag har inga problem med det förslaget. Men man ska inte ha en överdriven tilltro till att det löser alla problem, sade hon till Dagens Nyheter.