Cecilia Wallén och Richard Sandberg har Elinor Wallén på dagis i Aspudden: ”På Elinors dagis finns lite bergknallar och bra klättermöjligheter. Fast det hade varit bra om det funnits möjligheter till fler utflykter”.
Mindre barngrupper i förskolan var ett av socialdemokraternas vallöften 2002. Sedan kom baby-boomen i Stockholm, och i stället blev det kö i flera stadsdelar. Skolinspektörerna i Stockholm har granskat hur det är med kunskapsutvecklingen, betygen, tryggheten och trivseln i förskolorna, grundskolan och gymnasiet i Stockholm.
Totalt har 47 förskolor granskats och inspektörerna konstaterar att vissa förskolors barngrupper minskar – medan andra ökar.
I våras gick det 16,1 barn per grupp i innerstaden. Det är en minskning med 0,8 barn jämfört med våren 2003.
– Det går litet för långsamt. Men det hänger ihop med att barnantalet ökat dramatiskt, säger skolborgarrådet Erik Nilsson (s).
Barnens innemiljö är stimulerande, konstaterar inspektörerna. Men utomhus är förskolorna ofta hänvisade till tråkiga innergårdar eller områden som är tungt trafikerade. ”Torftigt”, tycker Gunnar Kriegholm, vikarierande chef på enheten för inspektion och tillsyn.
Bland de 19 kommunala och 13 fristående skolorna i Stockholm skiljde resultaten sig åt. I några skolor blev bara fyra av tio elever godkända i samtliga ämnen, i andra var nästan alla behöriga till gymnasiet.
– Vi ser en allt större segregation i Stockholm. Det är ytterligare ett bevis på att det ställs för otydliga krav i skolan, säger Lotta Edholm (fp), vikarierande oppositionsborgarråd i Stockholm.
Tendensen är densamma i gymnasiet, där nio skolor undersökts. Fler elever fullföljer sin utbildning med slutbetyg och fler uppnår högskolebehörighet. Samtidigt misslyckas fyra av tio IV-elever som går en förberedande ettårig utbildning med att komma in på de nationella programmen.
Folkpartiet vill se tidigare betyg och fler nationella prov. Erik Nilsson pekar i stället på det resursfördelningssystem som infördes förra året och som ska stärka de skolor där föräldrar har låg utbildningsnivå och där många elever har ett annat modersmål än svenska.
– Tyvärr är fortfarande det viktigaste valet i livet ens val av föräldrar. Jag vill stärka språkutvecklingen bland barnen som har annat modersmål än svenska, säger han.
I flera år har inspektörerna hyllat skolornas anti-mobbningsinsatser. Men i år har elever vittnat om att de känner sig otrygga på lärarlösa områden i skolan, som på skolgården, i omklädningsrummen och vid skåpen, berättar Gunnar Kriegholm, inspektionens tillförordnade enhetschef.
