Hugo Montin, Alfons Bjurström, Joel Adving och Marco Carlson gillar sin skolgård. Men snart ska den omgärdas av två höga hus med plats för 78 bostadsrätter. Det är inte alls bra, tycker eleverna som vill kunna spela fotboll på rasten.
Foto: Malin Hoelstad Grafik: Kalle Källström
Under Engelbrektskolans lunchrast halkar barnen omkring på en isig bollplan intill skolgården. Här har skolans elever sparkat boll i över 100 år. Men snart ska en tredjedel av skolans rastytor sprängas och lämna plats för moderna bostadsrätter och en underjordisk idrottshall. Bygget uppskattas inte av boende och föräldrar, som överklagat planerna i flera rättsinstanser.
– Staden säljer ut barnens bollplan och berövar dem deras lekytor. Vi är rädda att det här blir ett prejudikat som kan drabba fler skolor, säger föräldern Ylva Hedenquist som även oroar sig för elevernas evakuering under bygget.
Förutom förtätning innebär ökningen av antalet barn i främst innerstadsskolorna att rastytorna krymper:
• I Matteus skola har elevantalet ökat med 13 procent på nära tio år, samtidigt som bygget av ett hotell har reducerat ytorna ytterligare.
• I Södermalmsskolan där elevantalet har ökat med 15 procent under motsvarande period byggs en parkeringsplats, och barnen kan inte längre använda bollplanen.
• I trångbodda Hammarby sjöstad skulle en ny skola få en rastgård på taket som komplement till en minimal skolgård. Efter protester ska nu parkmark användas i stället.
Skillnaden mellan skolgårdarnas storlek är dessutom stora, visar SvD:s sammanställning. I Blackebergsskolan har barnen över 50 kvadratmeter yta per barn, medan Katarina Norra får nöja sig med 2 kvadratmeter.
Tidigare fanns en statlig norm för skolgårdars storlek, men den togs bort i slutet av 80-talet. Varken Skolverket, Arbetsmiljöverket eller Skolinspektionen kontrollerar skolgårdarnas yta. I dag får även friskolor öppnas utan att ens ha en skolgård.
– Vi har reagerat när vi hittat skolor som inte ens har en skolgård, och det är en brist att tydliga direktiv saknas. Vi för en fortlöpande dialog med skolmyndigheterna kring denna problematik, säger Stefan Hult, branschsamordnare för skolfrågor på Arbetsmiljöverket.
Maria Nordström, docent vid Stockholms universitet, har forskat kring skolgårdar. Hon konstaterar att leken riskerar stanna upp när ytorna blir små.
–Barn behöver plats helt enkelt, de är mycket mer rörliga än oss vuxna. Studier från skolgårdar i Paris har också visat att det uppstår stress hos barnen om det är för tätt.
Möjlighet till lek på rasten kan dessutom påverka studieresultaten, menar Maria Nordström.
–Lärare märker en skillnad när barnen har kunnat röra sig ordentligt. Särskilt de yngre barnen har svårt att sitta still länge, och behöver ta pauser och springa lite för att kunna vara uppmärksamma i klassrummet, säger hon.
Katarina Norra på Söder har en av Stockholms minsta skolgårdar. Där delar drygt 600 elever i årskurs 1 till 9 på en asfaltsgård intill gatan.
Trafiksituationen gör att skolgården inte kan utökas och skolan har i stället valt att inte ha gemensamma raster, något som fått positiva effekter.
–Vi har nu färre barn ute samtidigt vilket resulterat i att de kanske till och med får större ytor att röra sig på jämfört med andra skolor. Pedagogerna i varje årskurs kan se sina elever och vi tror att konflikterna på rasterna har minskat genom detta, säger rektor Agneta Bodin-Söderström.
I Uppsala har ökad inflyttning medfört att politikerna vill införa en norm för nybyggda skolor och förskolor. Lekytan i centrala lägen ska vara minst 20 kvadratmeter per barn, och 40 kvadratmeter i kommunens ytterdelar.
–Vi har missat att människor tänker på ett annat vis i dag, nu flyttar barnfamiljer in i centrala stan. Förskolor och skolor ska ha utomhusmiljöer som är lämpliga och säkra för barnen. Därför försöker vi nu kraftsamla, säger nämndens ordförande Lars-Gunnar Karlsson (M).
Han menar att de nya reglerna även är ett sätt att undvika långa byggprocesser.
–Ofta är byggplanerna redan klara när kommunen kommer in och vill ha förskolor och skolor, och då börjar alla de här nödlösningarna. Nu måste hänsyn tas i ett tidigt skede.
Lotta Edholm (FP), skolborgarråd i Stockholm, tycker att skolgårdar är viktiga och att försäljning av mark intill skolor ska undvikas ”om det inte är nödvändigt”. Engelbrektskolan är ett sådant exempel där markförsäljningen motiveras av barns och idrottsföreningars behov av en idrottshall.
Men att följa Uppsalaexemplet bedömer hon inte som möjligt.
–Det blir väldigt svårt ekonomiskt och även av markskäl. Det är redan trångt när vi bygger skolor, däremot måste planeringen kring skolor och förskolor in tidigare i planprocessen. Här har vi lärt oss av Hammarby sjöstad hur man inte ska göra.
