Kommuner som inte tar ut hela bidraget:
Gagnef
Kävlinge
Fagersta
Hallstahammar
Katrineholm
Kinda
Lilla Edet
Vetlanda
Eslöv
Nacka
i Fakta
Av de nya tjänsterna som tillkommit med hjälp av de öronmärkta pengarna för personalrekrytering är cirka 70 procent lärarjobb. I första hand har kommunerna satsat på grundskolan som fått 1 222 heltidstjänster. Det visar den första utvärdering som Skolverket gjort av de så kallade Wärnerssonpengarna.
- I samtliga fall är det fråga om en ökad personaltäthet på skolorna. Om man får fler elever och ökar antalet lärare av den anledningen så ger det inga pengar, säger Andreas Hermansson på Skolverket.
Det finns kommuner som inte utnyttjat det statliga bidraget eller bara delar av det. Sammanlagt rör det sig om 12 miljoner av 1 miljard kronor som inte använts. Totalt har regeringen lagt undan 17,5 miljarder fram till 2007 för att öka personaltätheten i skolanan.
Sämst på att utnyttja bidraget är Gagnefs kommun i Dalarna som till och försämrat personaltätheten under
bidragsperioden 2001-2002.
Från lärarförbundet sida välkomnar man att det blir fler vuxna i skolan. Men vice ordförande Solweig Eklund konstaterar samtidigt att det fortfarande behövs cirka 10 000 nya tjänster för att skolan ska ha samma personaltäthet som i början av 1990-talet, innan de stora nedskärningarna gjordes.
Huruvida de nya lärarna har behörighet i de ämnen som undervisar framgår inte av Skolverkets utvärdering.
- Men jag har svårt att tänka mig att det plötsligt tillkommer en massa behöriga lärare, säger Solweig Eklund.

Katarina Sternudd