Det bästa sättet att få tillräckligt med D-vitamin är att vara ute i solen så mycket som möjligt.
Skolbarnen äter inte bara ohälsosamt mycket socker och mättat fett. Hela 80 procent av eleverna i årskurs 2 och 90 procent i årskurs 5 får dessutom i sig för lite D-vitamin. Det framgår av data från den stora kartläggning av barns kostvanor som Livsmedelsverket presenterade nyligen.
Brist på D-vitamin kan leda till en rad hälsoproblem. Men mest känd är vitaminets förmåga att lagra kalcium i skelettet och motverka benskörhet senare i livet.
Enligt den nya kartläggningen av 2 600 barns kostvanor fick var fjärde skolbarn i sig mindre än hälften av den rekommenderade dosen. Sämst var intaget bland flickorna i årskurs fem där även järnintaget var oroväckande lågt.
I förskolan fick 60 procent av 4-åringarna för lite D-vitamin, den något bättre siffran förklaras av att en hel del fortfarande fick AD-droppar.
– Det behövs en stor svensk undersökning där man tar blodprover på barn för att mäta halten D-vitamin. Någon sådan undersökning har inte gjorts i Sverige, men däremot i Finland där det ledde fram till ett beslut om att berika livsmedel, säger Heléne Enghardt Barbieri, nutritionist på Livsmedelsverket.
Hon efterlyser också en motsvarande undersökning av järnhalten i blodet hos unga flickor.
Den bästa källan till D-vitamin är dock inte mat utan solljus som stimulerar kroppens egen produktion av vitaminet när det träffar huden. Men solljus är en bristvara i Nordeuropa under vinterhalvåret.
Nyligen rapporterade brittiska forskare att omkring halva befolkningen och ännu större andelar bland ungdomar kan lida underskott på D-vitamin, ofta utan tydliga yttre symtom. Värst är läget på våren då kroppens depåer blivit tömda.
Mörkhyade personer i olika invandrargrupper pekas i flera studier ut som mest utsatta. En mörk hudfärg minskar kroppens förmåga att bilda eget D-vitamin när solljuset är svagt. Klädvanor kan också spela in.
– I Livsmedelsverkets kostundersökning hade barn med utländsk bakgrund dessutom ett lägre intag av D-vitamin. Orsaken var att de ofta drack mindre mjölk, och därmed gick miste om berikningen, säger Heléne Enghardt Barbieri.
Flera nypublicerade forskningsresultat pekar i samma riktning:
• I en holländsk studie led två av tre mörkhyade gravida kvinnor av D-vitaminbrist i 12:e veckan. Forskarna påpekar att resultatet bygger på äldre gränsvärden och är kraftigt underskattat.
• Enligt en brittisk studie löper personer med asiatiskt ursprung åtta gånger större risk att få D-vitaminbrist än mer ljushyade. Forskarna föreslår därför tillskott till asiatiska spädbarn i Storbritannien.
Det brittiska livsmedelsverket har nu sparkat i gång ett treårigt forskningsprojekt för att ta reda på hur mycket D-vitamin som egentligen behöver finnas i maten för att vår hälsa inte ska ta stryk under den långa mörka vintern.
