Andreas Carlsson (till vänster) går andra året på Kärrtorps gymnasium. Han ser gärna ett betygssystem med tio steg, berättar han för SvD. Men klasskamraterna Lina Berger, Cecilia Anderberg Ohlsson och Jonas Ring tycker att systemet är bra som det är i dag.
Skolan kommer att förändras kraftigt sedan de borgerliga vunnit valet. Klart är att betyg ska ges från årskurs sex, och att antalet betygssteg ska bli fler än dagens fyra ”för att ge en mer rättvis bild av elevens kunskaper”.
Men hur den nya betygsskalan ska se ut har alliansen inte enats om. En utredning får sannolikt i uppdrag att ta fram ett förslag.
- En sådan utredning kommer att vara oförhindrad att pröva alla tänkbara varianter, bara det blir fler steg än i dag, säger folkpartiets skolpolitiske talesman Jan Björklund.
Flera universitet och högskolor inför nu en sjugradig betygsskala, som blir gemensam i nästan hela Europa. Före valet sade Jan Björklund i ett samtal med SvD att en svensk betygsutredning bör undersöka om det är ”lämpligt att ha samma betygsskala i hela utbildningssystemet”.
- Om man kommer fram till det skulle i så fall svaret bli sju steg. Jag tycker att man ska tänka den tanken om man ändå inför fler betygssteg, förklarade han.
Nu är Jan Björklund inte längre så sugen på att
prata om den sjugradiga skalan. Det är ”absolut ingen alliansståndpunkt”, säger han.
- Det finns olika skäl för och emot vart och ett av förslagen. Jag vill inte i dag säga att jag förordar det ena eller det andra.
Inte heller Sofia Larsen, centerpartiets skolpolitiska talesperson, vill ange hur många steg som ska finnas i betyget.
- Vi vill ha en bred, parlamentarisk utredning om betygen.
Lika försiktig är kristdemokraternas Inger Davidson. Partiet har tidigare drivit på för att eleverna ska få betyg i ”minst sex” steg. Nu är beskedet att frågan ska utredas.
- Men vi vill ha fler steg för att öka elevernas motivation, säger Inger Davidson.
Moderaten Mats Gerdau, kommunalråd i Nacka och nybliven riksdagsledamot, har internt drivit på för en tiogradig betygsskala. En linje han också fick partistämman med sig på 2003.
- Dagens betygssteg ger inte tillräckligt med information. Men om det blir sju eller tio eller elva steg är inte det viktiga.
Även blivande statsministern Fredrik Reinfeldt är förtegen om
hur den borgerliga regeringen ska utforma betygen.
- Jag upplever inte att det finns någon låsning för exakt hur många steg det ska komma att bli, säger han.
På många skolor används i dag informella betygsskalor med plus- och minustecken, som aldrig syns i de officiella betygen.
- Det är ganska dåligt som det är i dag. Det är stor skillnad mellan G+ och G-. Någon som knappt kommer till lektionerna kan ha samma betyg som någon som pluggar mycket, säger Andreas Carlsson, 16, som går i tvåan på samhällsvetenskapliga programmet på Kärrtorps gymnasium i Stockholm.
Han tycker att tio steg i betygsskalan skulle vara bra, men klasskompisen Cecilia Anderberg Ohlsson, 17, håller inte med. Hon anser att dagens skala räcker:
- Vi går ut med betyg i så många ämnen att det ger en bra bild av personen ändå.
Lärarnas riksförbund, LR, har länge krävt fler betygssteg, och välkomnar beskedet från alliansen. Men avgående skolministern Ibrahim Baylan (s) är skeptisk.
- Jag tror inte att man vinner särskilt mycket på det.
Däremot finns det stora risker. Det kan leda till ännu mer betygshets och stress bland ambitiösa elever, inte minst tjejer.
Han befarar att resultatet inte blir bättre kunskaper, utan att eleverna mår dåligt.
- Man ska inte förringa den faran. Det är ungdomarnas hälsa som vi sätter i vågskålen, säger Ibrahim Baylan.
Det är osäkert när fler betygssteg kan bli verklighet, men Inger Davidson hoppas att ett nytt system ska kunna införas under mandatperioden.
