I den färska undersökningen har Skolverket jämfört 1 035 kommunala och 54 fristående grundskolor med varandra.
Skolornas effektivitet mäts utifrån elevernas genomsnittliga meritvärden (medelbetyg), andel elever med fullständiga betyg samt hur stor andel elever som börjar på ett nationellt program på gymnasieskolan direkt efter grundskolan.

Undersökningen visar inte bara att friskolorna är effektivare än kommunala skolor, den visar också att skillnaderna inte beror på hur stora resurser skolorna har.
Jesper Antelius, undervisningsråd på Skolverket och en av rapportens författare, pekar på flera möjliga orsaker: Friskolorna har högre krav på sig att hålla budget medan kommunala skolor har mer spelutrymme och kan klara mindre budgetunderskott någon gång ibland. Dessutom behöver friskolorna inte ha samma beredskap för eventuellt tillkommande elever.
– Men elevsammansättningen är den största enskilda faktorn. Friskolorna har en positiv selektion av elever, deras föräldrar har högre utbildning och eleverna är mer studiemotiverade, säger han.
Men inte nog med att friskolornas elever presterar bättre, friskolorna tycks dessutom ha en positiv inverkan på de kommunala skolorna.
– Skolor som ligger i kommuner där en stor andel av eleverna går i friskolor är mer effektiva än andra skolor. Konkurrensen från friskolor leder till effektivare användning av de resurser som finns, konkurrensen tycks också skapa nya effektiva pedagogiska metoder och på så sätt öka kvaliteten på undervisningen, säger Jesper Antelius.

Rapporten bekräftar något som Tomas Johansson, ordförande i Friskolornas riksförbund, haft på känn länge.
– Valfriheten gör att makten går över till föräldrar och elever, när de själva får välja skola tvingas skolorna att bli bättre, säger han.
– I de flesta fall har friskolorna mindre pengar än de kommunala skolorna, men friskolorna låter ofta en större andel gå till elevverksamheten. Friskolorna är bättre på att prioritera eleverna.
I Stockholms kommun är det tätt mellan friskolorna. Men det är också tätt mellan de kommunala skolorna och konkurrensen är stor även dem mellan, säger Sören Hedlund, rektor på Engelbrektsskolan på Östermalm i Stockholm.
– Sedan ett antal år är gäller inte upptagningsområdena fullt ut, eleverna kan söka till vilken skola de vill oavsett var de bor, och då ökar konkurrensen, säger han.
– Att kvaliteten ökar är förstås bra. Men många lärare skulle nog säga att deras jobb blivit arbetsammare, att kraven på dem blivit högre.
I lördags hade hans skola öppet hus. Undervisningen var igång samtidigt som dörrarna stod öppna för föräldrar och elever som ska välja skola till hösten.
– Förr i tiden hette det åhörardag och ursprungligen var det väl ett sätt att visa barnens vardag, men nu har det gått mot ett sätt att visa upp sig för att kunna konkurrera.
De flesta frågorna Sören Hedlund får från föräldrar som ska välja skolor åt sina barn gäller studieresultat och om det är ordning och reda på lektionerna. Många frågar också hur många elever som går i varje klass.
– Men vi kan inte ha hur små klasser som helst. Vi har en skolpeng och den ska räcka till alla skolans kostnader. Friskolor har inte samma skyldigheter som kommunala skolor, vi måste till exempel erbjuda skolhälsovård. Jag vet friskolor där föräldrarna går in och sköter städningen och då är det ju klart att skolan får ner kostnaderna, säger han.